TIDNINGEN TILLVÄXT Lövtimmer på väg in på marknade
n
TIDNINGEN TILLVÄXT Granbarkborrens angrepp kan gyn
na svensk gran
TIDNINGEN TILLVÄXT Uppsving för havre gör att pris
et stiger
TIDNINGEN TILLVÄXT Islands återbeskogning är ett f
ramgångsprojekt Utblick Volontärer planterar skog i Skagafjordur. FOTO: KRISTINE K STEVENS Så ska Island återbeskogas Det drar ihop sig till planteringssäsong på södra Island. Generösa stöd till lantbrukare som vill etablera skog är en del av ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Text Tina Andersson I APRIL OCH maj är temperaturen lagom för att sticka ned skogsplantor i den svarta, lavarika jorden längs Islands södra kust. På andra delar av ön behöver markägarna vänta in maj och juni. Under hösten återkommer en gynnsam period, från augusti och fram tills jorden fryser. Det gör den för det mesta i början av oktober. Skogsbruk är en mycket liten näring på Island, men den växer stadigt med hjälp av en med12 Tillväxt veten satsning från statens sida. – Planen är att planteringen på Island ska öka med 20 procent under 2020. Vi kommer att medfinansiera plantering av ungefär 3,4 miljoner plantor. Ytterligare 0,4 miljoner plantor tillkommer genom att företag köper klimatkompensering för utsläpp genom skogsplantering av kolfonden Kolvi∂ur, säger Sigrí∂ur Brynleifsdóttir. Hon är ansvarig för återbeskogningsprogrammen vid det statliga institutet Skógræktin, Islands motsvarighet till Skogsstyrelsen. Att programmen kallas för återbeskogning beror på att 25–40 procent av Island täcktes av hög björkskog och låga pilträd när vikingar bosatte sig där för nästan 1 150 år sedan. Nybyggarna var flitiga med yxan för att skapa betesmark, bygga hus och skaffa ved. Under historiens gång såg den växande fåraveln till att björken aldrig fick någon chans att återhämta sig. Spiken i kistan för björkskogen Sigrí∂ur Brynleifsdóttir blev användningen av träkol till smältning av järn för smide av verktyg. I mitten av 1900-talet kan skogen ha varit nere på så lite som 0,5 procent av Islands yta. NU SER LÄGET betydligt ljusare ut. Ambitionsnivån är hög och inställningen långsiktig inom Skógræktin. Statens medfinansiering av skogsplantering på privat mark startade på 1980-talet. I dag är skogsarealen minst dubbelt så stor som den var då, en ökning från under 1 till nästan 2 procent av landets yta. Målet är 12 procent 2100, genom fortsatt plantering och att skogen sprider sig naturligt.
TIDNINGEN TILLVÄXT Blåsippan ute i backarna står –
i hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Ferry vill bli världsbäst
TIDNINGEN TILLVÄXT Solpaneler på inmarsch – tufft
för vindsatsningar
TIDNINGEN TILLVÄXT Klimatsmart köttproducent
TIDNINGEN TILLVÄXT WWF:s matexpert ger grönt ljus
för ekokött
TIDNINGEN TILLVÄXT Grön finansiering bidrar till e
tt hållbart samhälle