TIDNINGEN TILLVÄXT Lövtimmer på väg in på marknade
n
TIDNINGEN TILLVÄXT Granbarkborrens angrepp kan gyn
na svensk gran
TIDNINGEN TILLVÄXT Uppsving för havre gör att pris
et stiger
TIDNINGEN TILLVÄXT Islands återbeskogning är ett f
ramgångsprojekt
TIDNINGEN TILLVÄXT Blåsippan ute i backarna står –
i hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Ferry vill bli världsbäst
TIDNINGEN TILLVÄXT Solpaneler på inmarsch – tufft
för vindsatsningar
TIDNINGEN TILLVÄXT Klimatsmart köttproducent
TIDNINGEN TILLVÄXT WWF:s matexpert ger grönt ljus
för ekokött Heta stolen ” Ät en eller ett par måltider kött i veckan” Vi behöver ställa om vår köttkonsumtion och äta mindre men bättre kött. Det menar Anna Richert, matexpert på WWF. I höstas publicerade WWF en ny köttguide. Text Karin Janson Foto Kristina Sahlén Vad är Köttguiden? – En hjälp för konsumenter som vill göra bättre val av kött och en inspiration för företag som köper och säljer kött. Köttfrågan handlar inte bara om klimat. Det finns fler områden som är viktiga, som biologisk mångfald, djurvälfärd och antibiotika. Varför ska man välja svenskt nötkött? – För att svenska kor till stor del lever på hö och ensilage som foder och det bidrar till att hålla våra landskap öppna. Varför får svenskt nötkött gult ljus i Köttguiden? – Svenskt nötkött som inte är ekologiskt får gult ljus i kategorin biologisk mångfald eftersom en stor del av djuren inte betar naturbetesmarker eller ekologiska betesmarker. När det gäller djurvälfärd beror det gula ljuset på den stora andelen av nötkreaturen som får dispens från regelverket som säger att nötkreatur ska ha bete under betessäsongen. Hur artrik är den betade hagmarken? – Hagmarken är den mest artrika biotopen på land här i Norden. Det kan finnas så mycket som 40–50 arter på en kvadratmeter. Varför ger inte WWF betesdjuren ett fullständigt erkännande här? – Vi har valt att ge grönt ljus för biodiversitet till två kategorier: naturbeteskött och ekologiskt kött. Det är de köttslag som ger störst positiv påverkan på den lokala biologiska mångfalden. Alla betande djur och djur som föds upp på gräs bidrar till mer vallar för hö, ensilage och 34 Tillväxt bete på åkermarken, något som är positivt för inlagring av kol i mark. Köttguiden premierar inte dessa djur specifikt, men i all vår övriga kommunikation lyfter vi fram behovet av mer betande djur i landskapet. Har WWF något mål för nötköttskonsumtionen i Sverige? – Köttkonsumtionen i Sverige behöver minska. Vi har valt att inte ge några specifika rekommendationer, men menar att det kött man äter bör födas upp på gräs eller restprodukter. Vi har kraftiga behov av att hålla våra naturbetesmarker öppna och därför passar det med en eller ett par måltider med kött i veckan som en del av en balanserad kost. Varför skiljer WWF inte på utsläpp från kor och fossila utsläpp? – Det viktigaste är att minska mängden fossila utsläpp men det går alldeles för långsamt. Eftersom det går så långsamt att ställa om de fossila utsläppen måste vi helt enkelt också fokusera på metan och lustgas från våra odlingssystem för att köpa oss tid. Planeten bryr sig inte om vilken sorts kol det gäller. Vi behöver fortfarande de gräsätande djuren och odlingssystem som kan lagra in kol i marken och där spelar betesdjuren en roll. Det är fortfarande oklart hur mycket som kan lagras in i odlingsmark men som helhet finns det en plats för betande djur som föds upp i huvudsak på gräs i odlingssystemet. n Anna Richert Aktuell som: Ansvarig för WWF:s lansering av Köttguiden. Ålder: 53 år. Utbildning: Hortonom från Sveriges lantbruksuniversitet. Befattning: Matexpert på Världsnaturfonden, WWF. Brinner för: Ett systemperspektiv på hållbar mat. Mat jag gärna lägger på tallriken: Måltider inom planetens gränser. ”Vi behöver fortfarande de gräsätande djuren och odlingssystem som kan lagra in kol i marken och där spelar betesdjuren en roll”, säger Anna Richert.
TIDNINGEN TILLVÄXT Grön finansiering bidrar till e
tt hållbart samhälle