TIDNINGEN TILLVÄXT Lövtimmer på väg in på marknade
n
TIDNINGEN TILLVÄXT Granbarkborrens angrepp kan gyn
na svensk gran
TIDNINGEN TILLVÄXT Uppsving för havre gör att pris
et stiger
TIDNINGEN TILLVÄXT Islands återbeskogning är ett f
ramgångsprojekt
KOMMENTAR Fakta Island Befolkning: 357 000. Lande
ts yta: 10,3 miljoner hektar. Skogsmark: Knappt 2 procent av landets yta. Totalt 197 200 hektar, varav 154 700 hektar naturlig björkskog och 42 500 hektar planterad skog. Skogsplantor: 3,8 miljoner preliminärt 2020. Åkerareal: 121 000 hektar. Betesmark: 1,9 miljoner hektar. KÄLLOR: STATISTICS ICELAND, TRADING ECONOMICS, ICELANDIC FOREST SERVICE. Fakta Sverige Befolkning: 10,2 miljoner. Landets yta: 40,7 miljoner hektar. Skogsmark: Cirka 69 procent av landets yta. Totalt 28,0 miljoner hektar, varav 23,6 miljoner hektar produktiv skogsmark. Skogsplantor: 384 miljoner levererade 2018 (100 gånger Islands mängd). Åkerareal: Knappt 2,6 miljoner hektar. Betesmark: Knappt 451 000 hektar. KÄLLOR: SCB, JORDBRUKSVERKET, SLU RIKSSKOGSTAXERINGEN. – Lantbrukare får ersättning för 97 procent av kostnaderna de har för etableringen. Det inkluderar stängsling, skogsvägar, markberedning, plantering och röjning, säger Sigrí∂ur Brynleifsdóttir. MAJORITETEN AV lantbrukarna sköter planteringen själva. Ungefär en fjärdedel tar hjälp av professionella planterare. 95 procent av alla plantor levereras av två stora plantskolor på ön. Det populäraste trädslaget är björk. Tätt därefter kommer sibirisk lärk, contortatall och sitkagran. Utmaningar med att få träden att växa är det karga klimatet och jordmånen. – Växtperioden är kort. Det är ofta väldigt torrt på våren och sommaren, så det kan vara svårt att hitta ett tidsfönster för att utföra planteringen. Det är också låga halter av kväve och fosfor i jorden, så vi måste gödsla det mesta minst en gång efter plantering. FÖR LANDET I stort är återbeskogningen positiv ur ett hållbarhetsperspektiv. Skogsindustrin ger grön ekonomi. Etableringen av skog minskar risken för jorderosion, ökar kolinbindningen och ger nya möjligheter för djurlivet. Den ger också social vinning genom nya arbeten, rekreation, folkhälsa med mera. För den enskilda skogsägaren ligger en eventuell ekonomisk vinst längre fram i tiden. – Skogsägare tjänar inga pengar på sin skog ännu, men det är vårt mål att de ska kunna göra det i framtiden, säger Sigrí∂ur Brynleifsdóttir. Skogsindustrin är under utveckling. Det finns småskalig virkesindustri i statlig regi och även en som är privatägd. Gallring av 25–40 år gamla bestånd pågår på många platser i landet. Volymerna ligger kring 2 000– 4 000 kubikmeter per år. Det mesta säljs som reduktionsmedel till ugnarna i en fabrik som tillverkar ferrosilikon till framför allt stålindustrin. Andra användningsområden utforskas också, som biodrivmedel och proteiner till livsmedelsindustrin. – Det pågår en hel del fermentering och många är intresserade av att utveckla processerna, men problemet är att vi är små. SKÓGRÆKIN HAR bildat en arbetsgrupp tillsammans med landets skogsägarförening och en ideell skogsorganisation. Målet är att kartlägga vilka framtida möjligheter skogen skulle kunna erbjuda. – Många produktdesigners har visat intresse för isländska material, och man kan förvänta sig att det intresset håller i sig, säger Sigrí∂ur Brynleifsdóttir. n Stabilt land med många bakslag ISLAND ÄR ETT rikt land med hög social och politisk stabilitet vars befolkning är välutbildad och har en lång livslängd. Island presterar relativt bra enligt FN:s globala mål för hållbar utveckling och landet siktar mot att vara koldioxidneutralt före 2040. Statsfinanserna är i gott skick, med budgetöverskott och låg statsskuld, och arbetslösheten som är låg ligger på 3,2 procent. Den exportfokuserade ekonomin är konkurrenskraftig, men beroende av ett fåtal sektorer och känslig för handelshinder och kapitalflöden. Landet är litet men har rikliga naturresurser i form av fiskebestånd, vattenkraft och jordvärme. Tillgången på billig el har främjat elkrävande industri, och Island är en av världens största aluminiumproducenter. KRING MILLENNIESKIFTET utvecklades fiskenationen till en internationell bank- och finansaktör och hamnade i ekonomisk kris vid den globala finanskrisen 2008. Sedan dess har återhämtning skett, hjälpt av fördelaktig utveckling av fiske- och turistnäringen, två av landets viktigaste sektorer. Turismen har ökat kraftigt till runt 2,3 miljoner turister årligen, vilket motsvarar mer än sex gånger den egna befolkningen. Ökningstakten har nu avtagit och turistantalet beräknas Statsfinanserna är i gott skick, med budgetöverskott och låg statsskuld. minska under 2019, vilket bland annat beror på konkursen av flygbolaget WOW Air som begränsade utbudet av flygresor till Island kraftigt. Det finns dock andra flygbolag som kan täcka upp och turisternas totala konsumtion har inte påverkats märkbart. FISKENÄRINGEN HADE OCKSÅ bakslag under 2019 då den arktiska norsfisken lodda, en viktig exportvara för Island, försvann från isländska vatten även om förlusten mildrats av det fortsatt starka torskbeståndet samt det ökande vattenbruket. Efter flera år av robust ekonomisk tillväxt har denna därför bromsat in. Regeringen har dock agerat med stimulansåtgärder och en årlig tillväxt runt 2 procent förväntas under kommande år. Nivån är lägre än tidigare och ytterligare försvagning av turismen, sämre arbetsmarknad och global oro kan dämpa ekonomin ytterligare. ANNA FLOCK HEDIN Kreditanalys Handelsbanken anhe23@handelsbanken.se Tillväxt 13
TIDNINGEN TILLVÄXT Blåsippan ute i backarna står –
i hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Ferry vill bli världsbäst
TIDNINGEN TILLVÄXT Solpaneler på inmarsch – tufft
för vindsatsningar
TIDNINGEN TILLVÄXT Klimatsmart köttproducent
TIDNINGEN TILLVÄXT WWF:s matexpert ger grönt ljus
för ekokött
TIDNINGEN TILLVÄXT Grön finansiering bidrar till e
tt hållbart samhälle