TIDNINGEN TILLVÄXT Lövtimmer på väg in på marknade
n MARKNAD Svag ljusning för svenskt Barrträ är motorn i den svenska skogsekonomin. Lövträ har fått stå tillbaka både i skogen och inom industrin, men nu syns en svag ljusning för lövtimmer. Text Tina Andersson Skog Sågning av lövtimmer till trävaror utgör en försvinnande liten del av den svenska produktionen. Några få lövsågverk har bitit sig fast på en minskande marknad, och nu syns små tecken på att efterfrågan på lövträ kan börja öka. – I år kan jag känna att det håller på att svänga. Möbelindustrin och ämnesindustrin börjar varna för att det är brist på sågad vara av löv, säger Harald Säll, som är skogsägare utanför Växjö i Småland och universitetslektor vid institutionen för skog och träteknik på Linnéuniversitetet. Harald Säll MARKNADSSITUATIONEN är inte lättvänd. Harald Säll förklarar att många av de lövträd som hade kunnat bli möbler, golv och inredning inte sköts på rätt sätt. De behandlas som om de vore byggsektorns standardträd gran och tall. När skogsägare avverkar uppvuxen skog hamnar ofta stockar av björk, bok, ek, asp med flera i industrins lägre betalda sortiment massa- och energived, på grund av att det saknas lövtimmerköpare på rimligt avstånd. Samtidigt är det inte givet att de lövsågverk som finns kan få tag på råvara. Konsumenttrender påverkar 6 Tillväxt också utvecklingen. Bokmöbler gick från att dominera i slutet av 1990-talet till omöjliga att sälja 6–7 år senare, eftersom de förknippades för mycket med offentliga miljöer. Nu finns bara ett boksågverk kvar i Sverige. Däremot verkar suget öka efter svenskt trä av exempelvis björk, ek och ask. – Vill vi ha ett hållbart skogsbruk måste det finnas industri och efterfrågan. Ska vi till exempel ha kvar asp i skogen måste vi konsumenter köpa tändstickor. Det gynnar kretsloppssamhället mer än att köpa gaständare, säger Harald Säll. NUTIDENS FOKUS PÅ klimatet främjar lövskogen, som ökar den biologiska mångfalden och har snabbväxande arter som binder mycket kol. Klimatfrågan gör att intresset för utbildningar kring lövträd ökar, enligt Harald Säll. En annan ljuspunkt är den växande produktionen av korslimmat trä i Sverige. Om den industrin kan tänka sig att använda de lövträbitar av lägre kvalitet som alltid faller ut vid sågning vore mycket vunnet för framtiden. – Skogsägare kan gärna sköta lövskogen som om det fanns en stark marknad för lövtimmer redan nu, för om lövträd ska sågas är det viktigt att komma in tidigt och se till att de kan växa sig raka, säger Harald Säll. ANDRÉ BERGQVIST ÄR anställd som affärsutvecklare i sin pappa Bo Bergqvists företag BB Forest AB. Företagets mål är att ge den svenska lövråvaran ett bättre värde än den har i dag. Inköp och försäljning av kvalitetstimmer är den huvudsakliga verksamheten. En bokskog på våren. Lövträd kan kännas som en lite säkrare investering. André Bergqvist Timmerköparna är förädlingsindustrier i Sverige och utomlands. – Det finns ett värde i att man gör något intressant av skogsägarnas träd, som kanske stått i skogen i 100 år, säger han. BB Forest handlar huvudsakligen med bok, ek, ask, rödek, lite björk och al plus udda barrträdslag som lärk, douglasgran och ädelgran i sydligaste Sverige, men kan även köpa fina partier längre upp i landet om volymen fyller minst en lastbil. Det mesta går på export. André Bergqvist
TIDNINGEN TILLVÄXT Granbarkborrens angrepp kan gyn
na svensk gran
TIDNINGEN TILLVÄXT Uppsving för havre gör att pris
et stiger
TIDNINGEN TILLVÄXT Islands återbeskogning är ett f
ramgångsprojekt
TIDNINGEN TILLVÄXT Blåsippan ute i backarna står –
i hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Ferry vill bli världsbäst
TIDNINGEN TILLVÄXT Solpaneler på inmarsch – tufft
för vindsatsningar
TIDNINGEN TILLVÄXT Klimatsmart köttproducent
TIDNINGEN TILLVÄXT WWF:s matexpert ger grönt ljus
för ekokött
TIDNINGEN TILLVÄXT Grön finansiering bidrar till e
tt hållbart samhälle