TIDNINGEN TILLVÄXT Lövtimmer på väg in på marknade
n
TIDNINGEN TILLVÄXT Granbarkborrens angrepp kan gyn
na svensk gran
TIDNINGEN TILLVÄXT Uppsving för havre gör att pris
et stiger
TIDNINGEN TILLVÄXT Islands återbeskogning är ett f
ramgångsprojekt
TIDNINGEN TILLVÄXT Blåsippan ute i backarna står –
i hundra år
TIDNINGEN TILLVÄXT Ferry vill bli världsbäst
TIDNINGEN TILLVÄXT Solpaneler på inmarsch – tufft
för vindsatsningar
TIDNINGEN TILLVÄXT Klimatsmart köttproducent
GÅRDSREPORTAGET På gårdar med många djur odlas my
cket vall och den lagrar in kol, framhåller Ingmar Thulin, Matilda Jarbin och Jens Thulin. Där det finns förutsättningar för betesdjur bör den produktionen maximeras enligt FN:s klimatpanels rapport om klimatet och marken 2019. I hallen står fyra 25-kilossäckar med stensalt. Saltet ska användas för att packa in tre kohudar i, så att de ska klara transporten till Tranås Skinnberedning. Matilda Jarbin förklarar att familjen för förs ta gången ska ta hem hudar från slakteriet för att förädla dem vidare själva. – Vi har en tanke om att göra slaktarförkläden av dem och vi tittar också på andra produkter tillsammans med en skinnhantverkare som bland annat gör väldigt fina väskor, säger hon. Vismarlövsgården ligger bara någon mil öster om den yttre ringvägen kring storstaden Malmö. Ingmar Thulin köpte gården för 30 år sedan och jobbar nu mer än någonsin, sedan sonen Jens och hans sambo Matilda engagerat sig i driften. Paret arbetar heltid utanför gården med resursfrågor och cirkulär ekonomi. Jens är affärsutvecklare och Matilda är håll30 Tillväxt barhetschef i återbruksföretaget Godsinlösen Nordic AB, där de dessutom är delägare. – Vi jobbar på GIAB:s kontor i Staffanstorp vardagar 8–17 och med gården och försäljningen på kvällar och helger. Ingmar jobbar i lantbruket 8–20 varje dag, säger Matilda Jarbin och skrattar. FÖR KVALITETSMEDVETNA konsumenter är gården mest känd för sina köttlådor. För folk som kör genom omgivningarna märks den främst genom sitt 19 meter höga vindkraftstorn av svenskt limträ. Bland kollegor i lantbruksbranschen är familjen förmodligen mest noterad för att ha stuckit ut hakan med sitt uttalade mål att bli Sveriges mest klimatsmarta nötköttsproducent. Fast egentligen är det många lantbrukare som redan gör ungefär samma saker i praktiken, förklarar Jens Thulin. – Skillnaden ligger i att vi pratar mycket om vårt klimatarbete utåt. Matilda och jag anlitas ofta som föreläsare. På ett möte jag var på hade till exempel 50 procent av lantbrukarna investerat i solceller precis som vi, säger han. En annan skillnad är möjligen Vi hade nog kunnat ta 160– 170 kronor per kilo, men då blir totalpriset för köttlådan en för stor del av en vanlig konsuments månadslön och vi hade fått marknadsföra mer. Jens Thulin inställningen till förändring. Det pågående proteinskiftet är ett exempel. Fastän deras egen gård är inriktad på nötkreatur tycker familjen att lantbrukare generellt borde vara mer på hugget när många konsumenter sneglar på andra proteinkällor än kött. Det är ju lantbrukarna som har jorden och kunskapen att framgångsrikt odla ärter, bönor och andra proteingrödor som kan bli livsmedel utan att gå genom ett djur. Bönder kan det här med bra mat och skulle kunna ta chansen när det finns intresse från konsumenter och villiga investerare. – Den naturliga reaktionen borde vara ”Hur kan jag ta del av kakan?”, säger Ingmar Thulin.
TIDNINGEN TILLVÄXT WWF:s matexpert ger grönt ljus
för ekokött
TIDNINGEN TILLVÄXT Grön finansiering bidrar till e
tt hållbart samhälle