TIDNINGEN TILLVÄXT Fler intresserade av att anlägg
a våtmark
TIDNINGEN TILLVÄXT Nya ägarna till Bergvik jobbar
långsiktigt
TIDNINGEN TILLVÄXT Framtidstron är positiv i Skott
lands växande skogar
TIDNINGEN TILLVÄXT Säkerheten viktigast när motors
ågen är i gång
TIDNINGEN TILLVÄXT Trivs bäst i Halland
TIDNINGEN TILLVÄXT Inhemsk produktion – räddningen
i kristider
Del 2: Lantbruk föreningen sålt. Det är fortfaran
de mer lönsamt att sälja utan mellanhänder, men konkurrensen ökar. – Det växer fram grossistkedjor Tillväxt nr 1, 2012. mark. Ett 30-tal nötkreatur fanns också på gården. I dag ser både den egna produktioGröna hagars kött En ekonomisk förening som omsätter cirka 2,2–2,5 miljoner kronor årligen. Den största kostnadsposten är inköp av slaktdjur från medlemmarna. Föreningen betalar också per timme för den tid medlemmarna lägger ned på att organisera försäljningen av köttet. Fallängetorps jordbruk omsätter cirka 1,2 miljoner kronor. Den största kostnadsposten är foder. Förutom ägarna Anitha Barrsäter och Per Hellstrand arbetar en dotter 80 procent, som delas mellan jordbruket och ett AB som driver turistverksamhet på gården. Ekonomin har påverkats av sviterna efter torråret 2018 och det kan ta ytterligare ett par år innan lönsamheten är tillbaka på en långsiktigt stabil nivå. grisarna. FOTO: SYLVIA ADAMS nen och föreningen lite annorlunda ut. En effekt av klimatdebatten är att fler konsumenter väljer svenskt kvalitetskött. Förstahandsvalet är inte längre ekologiskt och Krav, utan svenskt och närproducerat. – Vi tog upp det här med linderödsgrisar för fyra år sedan och har tre suggor och egen galt. Det blir 35–40 slaktdjur per år. I övrigt har vi samma djurantal och areal som då, säger Anitha. Anitha Barrsäter som oftast kan köpa upp bra kött för mindre än vad vår förening betalar. Vi kan inte utnyttja stordriftsfördelar, men vi kan leverera ett kött med verklig identitet, plus personlig kontakt med slutkunden, säger hon. LANTBRUKARNA I Gröna hagars kött välkomnar ett ökande miljötänk i samhället. Fokus i föreningen är kvalitet före kvantitet, att arbeta för ett fossilfritt jordbruk och att försöka göra köttet klimatpositivt i större utsträckning än det redan är. Regenerativt jordbruk och solenergi är på väg in. – Hållbarhet är ingen nyhet för oss. Det som är avigt i diskussionen om klimat är att kon har blivit en bov. Anitha Barrsäter tycker att de som ttproducent var sex gårdar med i föreningens arbete kring försäljning av Kravmärkt kött direkt till privatpersoner, restauranger och storkök. Förtjänsten per kilo var betydligt bättre än när köttet gick till livsmedelshandelns kyldiskar, efterfrågan var god och det var tal om att ta in fler medlemmar. PÅ FALLÄNGETORP HADE framtidstron gjort att man nyligen utökat från 50 tackor till 200 och köpt till mer Mjölken inbringar störst värde Ekonomiskt sett är mjölkproduktionen fortfarande den största enskilda produktionsgrenen inom svenskt jordbruk. Mjölken står för runt 20 procent av det totala värdet av svensk jordbruksproduktion. En svensk mjölkko producerar nu i genomsnitt runt 9 000 liter mjölk varje år. Det som är avigt i diskussionen om klimat är att kon har blivit en bov. Anitha Barrsäter GRÖNA HAGARS KÖTT drivs numera bara av tre gårdar, varav en är ny. De som inte är med längre har sålt, gått i pension eller valt en annan väg. Försäljningsvolymerna har kunnat behållas genom att föreningen börjat samarbeta med tre producenter som har samma etiska tankesätt. De behöver avsättning för moderdjuren i sina besättningar av nötkreatur. – Vanliga konsumenter vill helst ha ungnöt, men inom restaurang är köttet från äldre djur efterfrågat. Det är mer smakrikt och marmorerat och det får gärna finnas stora fettkappor på biff och entrecote, säger Anitha. Hon uppskattar direktkontakten med kockar och konsumenter, och blir glad när hon får höra vilka goda maträtter som lagats med kött som räknar på utsläppen från nötköttsproduktionen även borde räkna in vad det skulle kosta miljön att ersätta alla andra produkter som kommer från kor, exempelvis läder till skor och bilklädslar, mejeriprodukter och hundfoder. Dessutom blir frågan om den nationella självförsörjningen allt viktigare. – Det behöver inte vara ett världskrig som sätter i gång ett stopp för importen av livsmedel. Det kan vara epidemier också, säger hon. Samarbetet inom föreningen fungerar bra. Kontinuerliga möten är ett måste, liksom viljan att anpassa sig till varandra. Det känns rätt att jobba mot ett gemensamt mål och att ha möjlighet till kontroll över kedjan från djur till konsument. – Det är ett sätt att få arbetsgemenskap och det höjer sysselsättningsgraden på våra gårdar, säger Anitha Barrsäter. n Det finns runt 300 000 mjölkkor i Sverige. 2019 var bättre än krisåret 2018 Spannmålsskörden i Sverige förra året hade ett värde på cirka 6,1 miljarder kronor. Det innebar en ökning med 89 procent jämfört med året innan. Men 2018 var ett extremt torrt och varmt år. Siffrorna åskådliggör hur känsligt ett lantbruksföretag är. Tillväxt 23 FOTO: SHUTTERSTOCK
TIDNINGEN TILLVÄXT Fler ben att stå på ger framgån
g
TIDNINGEN TILLVÄXT Lagen som ger svar på alla fråg
or om allmän platsmark