TIDNINGEN TILLVÄXT Fler intresserade av att anlägg
a våtmark
för våtmarker Att anlägga kostar minst 200 000 kr
l Att anlägga en våtmark kostar från 200 000 kronor och uppåt, beroende på topografiska förhållanden, storlek och syften. l Kontakta länsstyrelsen för mer information om anmälan och tillstånd. l Bra kontakter är också rådgivare i Greppa Näringen och åtgärdssamordnare i Havs- och vattenmyndighetens projekt LEVA – lokalt engagemang för vatten. l Länsstyrelsen handlägger ansökningar om stöd till miljöinvesteringar inom landsbygdsprogrammet. l Stödet till anläggning och restaurering av våtmarker och dammar går att söka i Jordbruksverkets e-tjänst. Stödnivåerna är 50, 90 eller 100 procent av de utgifter som ger rätt till stöd. l 2020 är sista året i innevarande programperiod. Det finns ännu inget beslut om framtiden för stöden inom landsbygdsprogrammet. KÄLLOR: LEA SCHNEIDER/ HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET HALLAND, JORDBRUKVERKET.SE Vedlager kräver numera tillstånd. Förslag om slopad avgift för virkesupplag vid väg l Den 1 januari i år infördes ett förbud mot att lagra virke på egen mark nära allmän väg. Virkesupplag nära vägar kan dock tillåtas om man ansöker om tillstånd från Trafikverket. Från och med årsskiftet kostar ett tillstånd 2 900 kronor. Skogsnäringen, som är kritiskt till avgiften och tycker att den är kontraproduktiv och alltså kan leda till sämre trafiksäkerhet, för diskussioner med Riksdagens trafiksäkerhetsutskott om att ta bort avgiften. 158 miljoner går till biogas l Klimatklivet i Naturvårdsverkets regi syftar till att minska koldioxidutsläppen och utsläppen av andra gaser som påverkar klimatet. I slutet av förra året beviljades det största enskilda investeringsstödet inom Klimatklivet någonsin. Det ligger på 158 miljoner kronor och går till Gasum AB, baserat i Götene, som ska bygga ny biogasproduktion. Biogasen ska produceras av gödsel och industriellt avfall och användas för att ersätta diesel i tunga fordon. Under 2020 har Klimatklivet under tre perioder öppet för nya ansökningar. Finska svampen kärr med tillgång till tät skyddande vegetation. också fungerar som våtmarker. – Vi ser definitivt ett ökat intresse från lantbrukare när det gäller multifunktionella våtmarker, säger Lea Schneider. HON ÄR projektledare på Hushållningssällskapet Halland, som driver flera projekt som ska motivera lantbrukare att vidta åtgärder som minsFOTO: SHUTTERSTOCK kar övergödning och ökar den biologiska mångfalden. Det handlar bland annat om lokalt engagemang för kustnära vatten, integrerade skyddszoner vid åar, anlagda våtmarker som flödesbuffrare Lea Schneider och förbättring av sötvattensmiljön för bin. – Många lantbrukare frågar: ”Vad bidrar jag med?” Helhetsperspektivet är viktigt för dem och att det finns stöd i forskning. Fler är beredda att vara med när det finns åtgärdssamordnare som verkligen informerar, säger Lea Schneider. n en exportsuccé l Svampen sprängticka är populär i Asien. Den används som hälsotillskott i te eller som näringstillskott. I Finland odlas numera sprängticka i hela landet. Det är företaget Suomen Agrometsä som har specialiserat sig på att producera ympningar för sprängticka. De odlar även shiitake i björkar och efterfrågan från de japanska, kinesiska och sydkoreanska marknaderna har inte låtit vänta på sig. Det rapporterar den finska statstelevisionen Yle om. Sprängticka (Inonotus obliquus) på en björkstam. Tillväxt 7 FOTO: BJÖRN S/FLICKR FOTO: SHUTTERSTOCK
TIDNINGEN TILLVÄXT Nya ägarna till Bergvik jobbar
långsiktigt
TIDNINGEN TILLVÄXT Framtidstron är positiv i Skott
lands växande skogar
TIDNINGEN TILLVÄXT Säkerheten viktigast när motors
ågen är i gång
TIDNINGEN TILLVÄXT Trivs bäst i Halland
TIDNINGEN TILLVÄXT Inhemsk produktion – räddningen
i kristider
TIDNINGEN TILLVÄXT Fler ben att stå på ger framgån
g
TIDNINGEN TILLVÄXT Lagen som ger svar på alla fråg
or om allmän platsmark