Omtanke 1
Skyddad folkbokföring hindrar personuppgifterna a
tt komma i orätta händer. Annars kan vem som helst begära ut folkbokföringen som finns om en person. För nio år sedan korsade Cicki hans väg då han arbetade med ungdomar som hade skyddade personuppgifter. – Det uppstod ofta frågor som ingen kunde besvara. Efter att ha kontaktat Skatteverket blev jag hänvisad till Skattekontoret i Göteborg där det var en skyddshandläggare som kunde svara på mina frågor. Det var Cicki. Efter det fick hon svara på mina frågor i tid och otid, säger han. »Mycket ansvar läggs på den våldsutsatta själv« Kontakten fördjupades och tillsammans såg de ett stort behov av att sprida kunskap om skyddade personuppgifter, både till de utsatta och till alla myndigheter och verksamheter som hanterar uppgifterna. – Ett litet misstag kan få förödande konsekvenser för den som är under skydd. Många uppdaterar sina uppgifter mot Skatteverket alldeles för sällan. Vi har närmare 460 olika myndigheter och utöver det oräkneliga andra verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringen genom de system som de arbetar i. Det var en kvinna som inte berättade att hennes barn hade fått skyddade uppgifter bara några dagar tidigare när hon skrev in dem i skolan. Skolan uppdaterade sina uppgifter mot Skatteverket bara en gång i veckan och därför syntes det inte att bar40 | www.ssil.se nen hade fått skyddade uppgifter, så personuppgifterna registrerades i skolan, säger Cicki. Hon berättar också att hennes mamma hade fått utökad hemtjänst och det beslutet damp ned i brevlådan hemma hos mamman trots att hon hade anmält Särskild postadress. – All hennes post går till mig, men biståndshandläggaren hade ingen uppdatering alls på uppgifterna från Skatteverket. Det är jättefarligt! Det är myndigheten själv som bestämmer hur ofta de egna systemen ska uppdateras. Jag vet att en del har en månad eller mer också, det är väldigt allvarligt, säger Cicki Malmström. EXEMPEL PÅ MYNDIGHETER och verksamheter som hämtar uppgifter från folkbokföringsregistret är Migrationsverket, Domstolsverket, kommuner, regioner, Försäkringskassan, Polismyndigheten, Skatteverket, Trafikverket, högskolor och universitet, Socialstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Kriminalvården, CSN, Åklagarmyndigheten, Länsstyrelsen och Brottsförebyggande rådet. All hantering av personuppgifter bygger på folkbokföringen och det är Skatteverket som hanterar uppgifterna. De är också till Skatteverket som man ansöker om skyddade personuppgifter. Det finns tre nivåer av skydd. Sekretessmarkering är den enklaste och vanligaste nivån. Den som har behörighet att se skyddade uppgifter får då någon typ av markering vid uppgifterna som visar att de är under sekretess. – Det är många på olika myndigheter som har behörighet att se sådana uppgifter, så det är inget vattentätt skydd. Nästa steg är skyddad folkbokföring. Då syns inte adressuppgifterna alls. De hanteras manuellt och är inlåsta på något av de fyra av Skatteverkets kontor i landet som handlägger skyddade personuppgifter, berättar Cicki, som själv har arbetat med dessa uppgifter. Men tyvärr är även denna nivå långt ifrån helt vattentät. – Jag brukar säga att sekretessmarkering är som grus i maskineriet och skyddad folkbokföring är stenkross. Den tredje nivån är fingerade personuppgifter och då får man en helt ny identitet. Det är Polismyndigheten som hanterar det, säger Lasse. Är uppgifterna i folkbokföringen inte skyddade kan vem som helst begära ut dessa uppgifter hos Skatteverket om en person. Posten till en person med skyddad folkbokföring hanteras av Skatteverket. När en ansökan om skyddade personuppgifter har kommit in till Skatteverket sätts en preliminär markering på personen så att det ska synas att en utredning är igång. Sedan gör Skatteverket en bedömning av hotbilden och vilken effekt skyddade personuppgifter skulle få. – Hotbilden kan styrkas med intyg från sociala myndigheter, Polisen, kopior av rättsliga domar och beslut om kontaktförbud till exempel. I bedömningen kan en skyddshandläggare ta kontakt med den sökande, socialtjänst, polis, hälso- och sjukvården, kvinno-/mansjour, kurator,