Omtanke 1
Ta tillvara brukarens intressen och färdigheter f
ör att skapa en fungerande miljö. Foto: Getty Images att skärpa sig eller att träna upp vissa saker. Man fungerar olika och det måste man förstå åt båda hållen. Annelie berättar hur Annelie Karlsson. barn med autism ofta får en träning där de får titta på bilder där människor uttrycker olika känslor. En ny studie visar att denna träning är helt onödig. Barnen lär sig att känna igen bilderna, men de utvecklar inte förmågan att känna igen ett känslouttryck när någon annan än personen på bilden har det. – Diffusa tidsbegrepp som att det blir mat om en stund kan vara jättesvårt att förstå. Sedan brukar jag prata om intrycksallergi, det är ett bra ord som är lätt att förstå. Det fungerar precis som allergi. När det blir för mycket intryck mår många dåligt. Jag skulle inte klara av att arbeta på Åhléns parfymavdelning mitt bland alla lukter, ljud och folkvimmel, men att gå igenom där en gång är inga problem. På samma sätt kan det bli utmattande att göra vissa saker för en person med autism, även om de har klarat av samma sak tidigare eller klarar det en kort stund. Det kan också vara svårt att förstå sina egna reaktioner; varför man mår dåligt om det är för varmt i rummet till exempel. Därför är det också svårt att förstå psykiska tillstånd, som stress. 50 | www.ssil.se »När vi inte vet hur vi kommer att reagera på en sak så blir det enklast att säga nej« – När vi inte vet hur vi kommer att reagera på en sak så blir det enklast att säga nej. Det blir krock mellan krav och förmåga. Vi måste hjälpa till att minska på det som skapar stress. Om ångesten är rök så behöver vi tillsammans leta och försöka hitta elden och släcka den, inte bara hjälpa till att vifta bort röken. FÖR ATT KUNNA skapa eller hitta en anpassad verksamhet som fungerar behöver man tillsammans göra en kartläggning där man går igenom olika punkter; till exempel personalens syn på problemet, arbetstagarens förmågor, den fysiska miljön och anpassningar. – Ofta glömmer vi att lyssna på brukaren som med rätt bemötande och möjligheter kanske själv kan kommunicera exakt vad hen behöver. I en kartläggning listas personens styrkor och sårbarheter, lika många på varje. Sedan vad som funkar bra och vad som försvårar. Annelie tar ett exempel: Emilia har stort intresse av det som intresserar henne, hon gillar hundar och matlagning, hon har lätt att samarbeta när man väl byggt upp en relation. Hon har svårt att hitta ord och uttrycka sig, känner sig utanför och tycker att daglig verksamhet är meningslöst och tråkigt. Emilias framgångsfaktorer är stimulerande arbetsuppgifter, självständigt arbete och trygga relationer, medan belastningsfaktorer är att vara i grupp, nya människor och att arbeta för länge utan paus. Hejlskov och Uhrskovs stress- och belastningsmodell visar tydligt vilka belastningar som finns för personen och när stressnivån blir för hög. I botten på belastningsmodellen finns det som alltid är svårt för Emilia; att koncentrera sig, att se sammanhang, att uttrycka sig mentalt. Anpassningar som kan hjälpa där är att ta pauser, skapa rutiner och ge visuellt stöd, erbjuda Emilia att kommunicera via papper och penna. NÄSTA NIVÅ ÄR situationsbestämda belastningar; att daglig verksamhet upplevs meningslöst och att hon känner att hon inte passar in. Där kan man ta reda på vad som skulle intressera henne och ge stöd i det sociala samspelet. – Vi måste skruva på omgivningen, inte på brukaren, avslutar Annelie Karlsson. ● FOTO: LINN MATTSSON