Omtanke 1
Det gäller att sätta in insatser direkt när en un
gdom till exempel har kommit in på akuten för att ha druckit för mycket. I dagens samhälle är det mycket som bygger på kickar och korta belöningar. Det kan vara lätt att fastna i missbruk av till exempel sociala medier och spel som har blivit allt mer utbrett och lättillgängligt. – Det finns alltid vissa människor som känner starkare för dessa kickar. Den här gruppen brukar beskriva hur de hittat sin grej, sin drog. Det är en stark känsla. Sedan kommer känslor av skuld och skam. De kanske vill sluta men inte kan. Enligt Kent Nilsson är det viktigt att inte skuldbelägga personen. – Hjärnan är sjuk. Vi måste prata om missbruk på samma sätt som med andra sjukdomar. Det finns olika ingångar till missbruk och därmed ingen standardlösning. Vad är det som har drivit personen in i det här? – Män är ofta mer utåtagerande och för kvinnor är det mer vanligt med ångest och depression. Därför blir fler kvinnor beroende av medicin och fler män fastnar i narkotika och alkohol, säger Kent. CIRKA 50 PROCENT av de som fastnar i beroende gör det på grund av arv, så miljö är lika avgörande. – Det gäller att ta hand om energin hos ungdomar. Att göra något tillsammans i familjen eller börja med idrott är ett bra sätt att undvika ett farligt riskbeteende. Förändringarna som sker i hjärnan vid 30 | www.ssil.se ett beroende är i stort sett desamma oavsett om det handlar om alkohol, droger, spel, sex, shopping, träning, mat eller annat. Men Kent Nilsson vill ändå säga att det också finns mycket positivt med dataspelande. – Gör ett studiebesök på Dream Hack. Där sitter 20 000 ungdomar i fyra dagar utan föräldrar närvarande. Ingen slåss. Ingen begår övergrepp och ingen dricker alkohol. På en musikfestival är det precis tvärt om. Det är väl som med allt annat att måttlig användning kan vara positivt. Att spela dataspel kan vara väldigt bra för de ungdomar som kanske inte är bra på andra sporter. – Det har skett stora förändringar i ungdomskulturen. Unga dricker mindre och spelar mer. Den psykiska ohälsan har också ökat. Vi skulle vinna mycket på prevention hos unga med samsjuklighet och missbruk, säger Kent Nilsson. ENLIGT CENTRALFÖRBUNDET FÖR alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, har 5-10 procent av ungdomarna i årskurs 9 någon gång använt narkotika. Bland ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet är användningen mer än dubbelt så vanlig, kring cirka 17 procent. – Den drogrelaterade dödligheten ökar. Det kommer nya syntetiska droger som har extra hög dödlighet. De program som man har genomfört i skolorna för att förebygga droganvändningen har inte haft någon effekt, i några studier har skol- och föräldrastödsprogram till och med lett till ökad konsumtion. Kent Nilsson berättar att det har gjorts samverkansprojekt med flera tillgänglighetsbegränsande insatser som har visat sig kunna minska alkoholkonsumtionen hos unga. – ENLIGT SBU-UTREDNINGEN kan kortvariga insatser i form av motiverande samtal och återkoppling minska alkoholkonsumtionen hos unga med riskbruk. Där gäller det att gripa tillfället direkt efter händelser som när en ungdom kommer in på akuten för att ha fått i sig för mycket eller får nyktra till hos polisen. Trots att litteraturen är omfattande om missbruksproblem så finns det stora kunskapsluckor. Nya interventioner som bygger på andra teorier än de utvärderade manualbaserade programmen behöver utvecklas och utvärderas. – Det är extra viktigt att utvärdera preventionsarbetet och sedan sprida till andra om vi upptäcker något som funkar bra. Vi behöver också bli bättre på att nå unga vuxna utanför högskole- och universitetsmiljö. Användningen av droger måste identifieras tidigt och vi behöver evidensbaserad vård, avslutar Kent Nilsson. ●