INTERVJUN förpliktelse gentemot det nordiska inte
längre särskilt stark. Uppbackningen kring det nordiska samarbetet har blivit sämre. –Vi vet att grannländerna inte har varit så förtjusta i vår invandringspolitik, vi vet att det till och med funnits en misstro mot hur Sverige sköter den delen av samhällsutvecklingen. Vår förmåga att framhäva oss själva som en modell för resten av världen är något som irriterar. ASM: Efter kriget fanns det i Sverige en väldigt stark tro på nordiskt samarbete och att man ville ha försvarssamarbete m m, men det blev inte så mycket av det. Du skriver i din bok att 1989, när muren föll, så fanns det återigen förhoppningar att det var dags för Norden. Det blev inte riktigt så då heller. Varför? – När Europa och den stora världen trycker på Norden räcker inte viljan och de vackra orden. Det som hände när muren föll var att det kom så starka krafter i rörelse att Norden som idé inte var tillräcklig. Det handlade istället om Europa, om att bygga EU och hur Östeuropa skulle kunna närma sig Västeuropa. Under trycket av de här stora frågorna föll de mer närliggande tankarna om nordiskt samarbete delvis isär. Även om vi till exempel byggde Öresundsbron under den här perioden. Även om det fanns en väldigt stark vilja från de nordiska länderna, gemensamt och var för sig, att hjälpa de befriade baltiska nationerna att komma på fötter ekonomiskt, utbildningsmässigt och också hjälpa dem så att Ryssland och med sina arméer lämnade dem på fredligt vis. Där gjorde de nordiska folken viktiga insatser. Men frågan om att utvidga EU blev ännu större och tyvärr kom inte Norge med. Det innebär förstås en försvagning av det nordiska samarbetet. En svaghet som består än i dag. ASM: I boken skriver du att det hela tiden funnits en misstänksamhet från de nordiska länder att Sverige är intresserat av Norden av eget intresse. Har det präglat det nordiska samarbetet och vad har det för betydelse för det fortsatta samarbetet? – Det har spelat roll, t ex när man skulle bilda en nordisk försvarsunion. Då var norrmännen bl a rädda för att det var ett projekt för den svenska försvarsindustrin. Det spelade också 16 NORDENS TIDNING 2-21 Annika Ström Melin intervjuar Bengt Lindroth på Biskops Arnö. roll på 60-talet när det var tal om en nordisk ekonomisk union. Då var misstänksamheten stor för att det skulle vara ett projekt för svensk dominans. Idag kan man inte hävda att Sverige är lika överlägset när det gäller ekonomin. Det är nog snarare Norge som har hamnat i en sorts särposition och som kan kosta på sig att göra lite som de vill. – Samtidigt finns det en diskrepans mellan å ena sidan Sverige och hur vi uppfattar oss själva och vår insats och å andra sidan övriga nordiska länders