Lera 1
Lera FÖRORD AV MARTIN RÖRBY
Lera ETT MATERIAL MED ANOR
Lera STRÄNGA, BRÄNNA, GLASERA
Lera TEMPEN PÅ TILLVERKNINGEN
Lera ”LYSSNA PÅ BRANSCHEN”
Lera TEMA: RESTAURANGER
Lera KAKELSPANING
Lera TRE ARKITEKTER OM KERAMIK
Lera TEMA: POOL & BAD
Lera TRE KONSTNÄRER OM KERAMIK
Lera TEMA: FASADER
Lera KAKELSPANING
Lera ETT FRAMTIDSMATERIAL
REPORTAGE: ETT FRAMTIDSMATERIAL Det nya stationsh
uset på Odenplan i Stockholm är ritat av 3XN. DET KERAMISKA MATERIALETS användning i svensk arkitektur har handlat om energieffektivitet och hållbarhet. Via kakelugnen och operahuset i Sydney fram till dagens uppmärksammade solitärer som den nya stationen på Odenplan, Lux och Malmö Live. Arkitekterna bakom dessa byggnader har valt keramik som fasadmaterial av flera skäl, men en gemensam nämnare är strävan efter hållbarhet. Keramik har inga skadliga biverkningar vid tillverkning, användning (emissionsfritt), demontering eller dekonstruktion. Alla ämnen är kemiskt bundna i gods eller glasyr. Det kan inte brinna, tål värme, ljus och kemikalier och är lätt att rengöra. Dessutom är det oerhört hållbart, vilket mängder av gamla byggnadsverk världen över vittnar om. Keramik är alltså ett ypperligt material i en framtida miljömässigt hållbar utveckling. BEHOVET av nya bostäder är enormt och det byggs så att det knakar. Senast vi behövde bygga mycket på kort tid landade vi i miljonprogrammet – där likadana enheter restes rationellt och rullades ut över åkrar. Kvalitet i såväl material som byggteknik lämnade mycket att önska. Även om byggandet under de följande årtiondena haft högre ambitioner är det ändå påfallande hur lite variation som har uppnåtts. Från norr till söder har släta, gärna vita, lådor med nymodernistiska ambitioner poppat upp. Nya material och nya tekniker som ska spara tid och pengar har prövats och inte sällan förkastats. Trots dess ringa ålder har många av husen åldrats betänkligt, utan värdighet. Vallastaden i Linköping, där bo- och samhällsexpon visade upp nya sätt att bygga, bo och leva, är ett tydligt exempel på hur man blandat och varierat nästan in absurdum. Byggherrarna konkurrerade inte med pris utan med kvalitet för att tilldelas en del av ett kvarter. Ingen arkitekt har fått rita två hus bredvid varandra. Den brokiga stadsdelen stoltserar med nytänkande, men visar även upp traditionella material, som trä och tegel. En återgång till beprövade material och en längtan JUBILEUMSBOKASIN 2019 efter det gedigna anas. Spår efter händer som skapat. Här har det mångtusenåringa keramiska materialet en självklar plats. Dock verkar det vara för tidigt för keramiska fasader att ta steget från de uppmärksammade solitärerna till blandstadens kvartersbebyggelse. Innan modernismen förkastade dekoration och satte rummet och funktionen i centrum var det arkitekternas främsta uppgift att dekorera, proportionera och färgsätta städer, byggnader och inventarier så att de skulle bli mer betydelsemättade än de annars skulle varit. Ornamenten kan berätta historier om rädsla och respekt för gudar och eld, om strävan efter bildning och moral, om kreativ marknadsföring eller viktiga personer. De kan också ”bara” ge entrén till ett hus en personlig prägel. IDAG HANDLAR STADSPLANERING mycket om blandstad där inte bara funktioner, men också form, uttryck och material växlar. Gestaltningen söker variation och detaljrikedom. ”Det blir för dyrt”, är naturligtvis argumentet jag väntar mig. För dyrt för vad? Jag är övertygad om att det är dyrare att bygga hus och miljöer där människor inte känner sig hemma och trivs. Hus och miljöer som efter bara några år är både förfallna och ibland även ohälsosamma. Naturligtvis ska modern teknik utnyttjas för rationell tillverkning så att kraven dagens arkitektur ställer kan uppfyllas. Men med utgångspunkt i det av handen formade. Mycket talar alltså för keramik som material i samtida och framtida arkitektur. Materialet har oöverträffade möjligheter för unika uttryck i alla former och färger. Allt oftare ser vi påkostade, spektakulära byggnader klädda helt i skimrande keramiska kostymer. Nästa naturliga steg borde vara att även mer ordinära hus och mindre byggnader fick ikläda sig dessa iögonfallande kreationer. Med samma självklarhet som trä- och betongarkitektur borde vi börja bygga keramisk arkitektur. Vad väntar vi på? FOTO Coast Studio 1 03
Lera TEMA: BUTIKER
Lera TRE KREATÖRER OM KERAMIK
Lera NYFUNNEN KÄRLEK
Lera TEMA: MUSEER
Lera FORM & TEKNIK
Lera INNOVATION
Lera OM BYGGKERAMIKRÅDET