Lera 1
Lera FÖRORD AV MARTIN RÖRBY FÖRORD NÅGOT TIDLÖST O
CH SMÅTT MAGISKT KERAMIKENS I PRINCIP oändliga möjligheter att skänka liv och ge karaktär åt byggnader har länge fascinerat mig. Det var i mötet med två av den moderna arkitekturens pionjärarbeten som jag drabbades av kärlek till materialet. Det ena var Otto Wagners Majolika Haus i Wien från 1898 med fasad helt klädd i keramiska plattor, dekorerade med stiliserade blomstermotiv. Kring balkongerna övergick dekoren i tätt bladverk som gjorde plantering av verklig grönska överflödig. Det andra var den tre år äldre Reliance Building i Chicago, ritad av John Root och Charles B. Atwood och ofta utpekad som världens första skyskrapa. Curtain wall- fasadens glasytor ramades in av gjutna terrakottastenar med växtinfluerad relief, överdragen med gräddvit glasyr. Men, inspirerande keramikfasader finns på betydligt närmare håll. Gustaf Rosenbergs böljande, bländvita Bankhus 90 i Rissne och Gert Wingårdhs pixlade färgfest Ting1 i Örnsköldsvik är två exempel. Keramik kan ju också med fördel kombineras med andra material och får då inte sällan en mer emblematisk karaktär. I Florens ger medaljonger med naturalistiskt återgivna, lindade spädbarn, utförda av Andrea della Robbia 1487, mening åt de putsade ytor na mellan arkadbågarna i fasaden till arkitekten Filippo Brunelleschis hittebarnshus. På Djurgården kontrasterar Ferdinand Bobergs solfjädersformade kakelinsättningar ovanför sjösidans fönster på Ernest Thiels galleri från 1905 effektfullt mot de släta, vita murarna. Och i centrala Stockholm utgör Anna Lerinders vita kakelrelief från 2009 kring entrén till ett kontorshus från 1970-talet vid Jakobsgatan ett välgörande tillägg. Lerans egenskaper ger upphov till något lekfullt, inte minst för att den inbjuder till att formas tredimensionellt. Själv blir jag alltid lika upprymd av skulptörbröderna Sandbergs små reliefer på Centrumhuset i Stockholm, som porträtterar 1920-talets vardagshjältar. Och i väntan på tåget på T-centralen kan man fördriva tiden med att utforska Torsten Treutigers svartglaserade pelarreliefer som bland annat visar 1950-talets spårvagnar och trådbussar. Keramik är ju närmast oförstörbar. Den utgör därmed något tidlöst och smått magiskt. Den storslagna arkitektoniska kompositionen kring Ishtarporten i Babylon från 500-talet före vår tideräkning med sina mytiska lejon är om något ett exempel på detta. Och att magin består vittnar sidorna som följer om. m a r t i n r ö r b y a r k i t e k t u r h i s t o r i k e r JUBILEUMSBOKASIN 2019 1 3
Lera ETT MATERIAL MED ANOR
Lera STRÄNGA, BRÄNNA, GLASERA
Lera TEMPEN PÅ TILLVERKNINGEN
Lera ”LYSSNA PÅ BRANSCHEN”
Lera TEMA: RESTAURANGER
Lera KAKELSPANING
Lera TRE ARKITEKTER OM KERAMIK
Lera TEMA: POOL & BAD
Lera TRE KONSTNÄRER OM KERAMIK
Lera TEMA: FASADER
Lera KAKELSPANING
Lera ETT FRAMTIDSMATERIAL
Lera TEMA: BUTIKER
Lera TRE KREATÖRER OM KERAMIK
Lera NYFUNNEN KÄRLEK
Lera TEMA: MUSEER
Lera FORM & TEKNIK
Lera INNOVATION
Lera OM BYGGKERAMIKRÅDET