6-7_2020_JBF 1
krönika kassarabattsatser, vilka erhölls vid snab
b eller promt betalning. Så småningom bidrog utvecklingen och konkurrensen till ett betalningssystem mot faktura som tillät 30 dagars kredit - räntefritt. Pengar kostar alltid pengar Under åren har efterhand införts allehanda olika pålagor typ kravavgifter, dröjsmålsräntor, faktureringsavgifter och har även betalningstiderna dragits ut. Att kräva in utestående fordringar tog tid, krävde utökade personalavdelningar och kostade. Till slut försvann kassarabatterna och i stället kom nyheten factoring in i bilden, vilket snabbt frigjorde kapital för leverantören, men det kostade naturligtvis (jag utgår från att någon närmare förklaring av factoringfunktionen ej behövs). Ränteläget i landet påverkades genom olika agerande från Riksbanken, men låg på en otänkbar hög nivå jämfört med i dag. Övriga kostnader som exempelvis mark, bygglovshandlingar, konsulter, anslutningsavgifter och moms, med mera, med mera 65% Mångfald av kostnader Så kom oljekrisen och merparten av byggvarupriserna påverkades mycket eller ännu oftare väldigt mycket. Exempelvis drevs kostnaderna för transporter upp genom diesel- och bensinprishöjningar. Uppvärmningskostnader och energi för drift av olika tillverkningar samt för varor där olja på något vis var en beståndsdel skapade våldsamma prishöjningar, men även absurda leveranstider och brist på vissa varor uppstod. Det handlade om plastmaterial, golvprodukter, glas, stål, betong, cement, tegel, mineralull, takpapp för att nämna några, för att icke glömma de i byggnation så viktiga trävarorna, samt kökssnickerier, fönster och dörrar. Framgångar med export av trävaror bidrog ytterligare till prisökningar eftersom priserna i köparländerna var avsevärt fördelaktigare. Sågverkens spillprodukter i form av spån och flis som många utnyttjade till uppvärmning av sina egna anläggningar, fick fler köpare i form av kommunala värmeverk som betalade för produkten! Därav uppstod problem för många av våra spånskivefabriker som fick brist på råvara, eftersom de inte kunde konkurrera med de kommunala verken. El-, VVS- samt färgprodukter och andra insatsvaror påverkades självklart inom sina varugrupper. Inflationen var hög vilket gjorde avtalsförhandlingarna svåra med krav på kraftiga lönelyft inom alla arbetskategorier. Statens Pris och Kartellnämnd fick statligt mandat på 28 att införa prisstopp som dessvärre bidrog till prishöjningar var gång prisstoppet upphörde. Senare har elavgifter höjts eller belagts med mervärdesskatt av olika procentsatser, varför även energikostnaderna har bidragit till prisstegringar. Konkurrensbrist feltolkas Påståenden att konkurrensen är för dålig i byggbranschen är nog en feltolkning, därför att antalet så kallade Riksbyggare är färre än förr, men det finns desto fler medelstora och mindre regionala och lokala byggnadsentreprenörer. Bygghandeln är utsatt för en omstrukturering och omgruppering genom positionering av starka inköpskedjor, utlandsägda kapitalstarka byggvaruhus tillika ett antal fristående lokala bygghandlare, vilket medför en kraftig prispress. Producentledet och Riksbyggarna gör gärna riksavtal med bonusar beroende av kvantitet och pressar på så vis den generella nivån på prissättningen. Konjunkturcykler samt ökad import av byggvaror har under åren även reducerat antalet producenter, varför såväl monopol, duopol Byggmaterial 17,5% Arbetskostnader 17,5% samt oligopol på vissa varor blivit ett faktum. Detta antyder riskerna som föreligger att de tidigare just-in-time leveranserna kommer påverkas till not-in-time eller not-at-all. Detta har jag beskrivit i en artikel i förra numret av JBF. Tidigare gjorda prisundersökningar av olika myndigheter har visat att av kvadratmeterpriset för en nyproducerad lägenhet svarar byggmaterial för cirka 17.5 procent och arbetskostnaden för cirka 17.5 procent Resterande cirka 65 procent är alla andra kostnader som till exempel bygglovshandlingar, mark, konsulter, anslutningsavgifter och mervärdesskatt. Allt åskådliggjort och redovisat i bland annat den så kallade "Kostnadscirkeln", se bilden. Liten kostnadseffekt i handeln En konklusion av ovanstående historik visar att kostnaderna för byggvaror påverkas, likväl som många varor i andra branscher, av konjunktur, råvarukostnad, löner, ränteläge, konkurrens, efterfrågan, marknad, statliga avgifter och skatter samt omvärldens efterfrågan på svenska råvaror. Det innebär att branschens aktörer, i detta fall handeln, har utomordentligt små möjligheter att själva bidraga till ett billigare byggande vid nyproduktion. Ulf Norgren JBF ■ 6-7-2020