Svensk Vattenkraft 1
Omprövning av vattenkraft - erfarenheter och slut
satser så här långt När nu den första omgången med omgången omprövningar, som hade inlämningsdag senast den 1 februari 2022, har inkommit till domstolarna och handläggningen har påbörjats är det möjligt att dra de första slutsatserna kring dessa processer. I denna artikel anger jag de slutsatser och lärdomar som jag anser att man kan dra så här långt in i omprövningarna. Det ska poängteras att detta är fullt ut mina egna bedömningar och de baseras enbart på de ärenden som jag har hanterat. Det är fullt möjligt att andra har en annan uppfattning om hur arbetet ska bedrivas framöver i omprövningarna och det har man så klart all rätt att ha. Sedan är det så klart även så att jag inte fullt ut vet vad som är en framgångsrik omprövning. Detta då vi ännu inte har fått några konkreta svar från domstolarna, de första domarna kan rimligen inte komma förrän tidigast till sommaren. Det finns dock en hel del att säga om arbetssätt och förhållningssätt för att skapa en så smidig process fram till inlämning som möjligt och det är mera detta som denna artikel främst handlar om. 1. TIDEN Det går inte att komma ifrån att den tid som finns tillgänglig för att genomföra en omprövning är viktig och har stor betydelse för slutresultatet. Ju tidigare som man som juridiskt eller tekniskt ombud kan komma igång, desto bättre. I den första omgången med ansökningar som gäller de två prövningsgrupperna med inlämning under 2022 har dock generellt sett inte tillgången på tid varit god. Detta dels genom att man fick lite tid från början att tillgå och dels som man var först ut och alla aktörer behövde hitta sina arbetssätt. Och en pandemi i två stora faser med restriktioner och smittspridning har ytterligare negativt påverkat frågan. Men framöver i kommande omprövningsgrupper, med start från år 2023 och framåt, finns mera tid att tillgå och då är min uppfattning att man bör när så är möjligt sträva utifrån att ha följande utgångspunkter: a) Upphandling av tekniska och juridiska konsulter bör ske ca 1,5 år innan sista dag för ansökan. b) Det praktiska arbetet med ansökan och till detta alla hörande delar bör påbörjas ca 1 år innan sista dag för ansökan. Om det är möjligt med så här pass god framförhållning ökar chanserna för att genomföra omprövningen på ett så bra sätt som möjligt och att man inte drabbas av tidspress på slutet. Det har nämligen visat sig att saker har en tendens att ta klart mycket längre tid än man kan tro. Och att det många gånger dyker upp omständigheter i slutet av arbetet som kan påverka centrala frågeställningar. För att kunna parera detta på ett bra sätt behövs tid helt enkelt. Och när det gäller upphandlingen har det generellt sett visat sig svårt att på kort tid få in anbud av den omfattning som Vattenkraftens Miljöfond (VMF) kräver. Tid behövs för att lösa dessa delar och när arbetet väl ska starta måste den s.k. projektplanen vara fullt ut godkänd. Det får då helst inte uppstå tidsbrist som gör att man måste forcera denna del av processen utan väl tilltaget med tid är behövligt. Det ska tilläggas att det går att skarva på detta och forcera arbetet inom kortare tidsramar. Men ju mer tiden krymper desto svårare blir det. 2. ARBETSSÄTT/ROLLFÖRDELNING Så länge man har med professionella aktörer att göra, och i grunden är det svårt att se att något annat skulle vara möjligt med tanke på VMF:s regler om upphandling av biträden, så är det min uppfattning att kunskaps- och erfarenhetsläget gör att rollfördelningen mellan juridiskt ombud och teknisk konsult i grunden redan är satt. Hittills har detta inte medfört några problem i de omprövningar som jag har varit med i och jag har i grunden svårt att se att de skulle uppstå. Sedan är det så klart så att mer subtila saker som personkemi kan ha betydelse för hur väl en omprövning kan genomföras, det går inte att komma ifrån. Det viktiga är att samarbetet mellan alla parter som står på verksamhetsutövarens sida fungerar. Och med dem som står på verksamhetsutövarens sida menar jag tre aktörer: verksamhetsutövaren själv, teknisk konsult och juridiskt ombud. Och om arbetet ska fungera fullt ut så anser jag att rollfördelningen ska se ut enligt följande utgångspunkter: a) Var och en ska göra det man är bäst på men samtidigt inte vara rädd för att ha synpunkter på den/de andra aktörernas arbete. För att exemplifiera detta tar jag min egen roll som juridiskt ombud. Det är och ska vara mitt jobb att konkretisera hur talan ska föras i målet utifrån de premisser som gäller. Men samtidigt ser jag gärna att de andra aktörerna ställer frågor kring dessa delar. Jag vill helst att verksamhetsutövaren ska, om denne så anser det lämpligt, ifrågasätta varför just det villkoret ser ut som det gör eller att teknisk konsult anser att jag missförstått delar av den konstruktion för fiskväg som avses skapas. Och att detta medför skäl att ändra en viss skrivning. På motsvarande sätt kommer jag inte ha synpunkter på hur teknisk konsult gör sitt arbete, hur denne arbetar med frågeställningarna o.s.v. Jag kommer dock att ställa frågor kring hur man exempelvis ser på föreslagen lösning utifrån begränsningar i rådighet, att vald lösning kan bli svår att förklara för domstolen eller något liknande. Och gentemot verksamhetsutövaren kommer jag inte lägga mig i vilken lösning som väljs för omprövning men jag kommer att försäkra mig om att verksamhetsutövaren förstår vad lösningen innebär för prövningen och vilka risker som just denna variant av omprövning innebär. Så kort sagt, kompetenser som varje roll medför ska tillvaratas men det är ändå helheten som är det viktiga. b) Det är viktigt med en engagerad verksamhetsutövare. Även om jag hittills inte har stött på en helt ointresserad verksamhetsutövare vill jag ändå klargöra, att chanserna till ett bra utfall ökar om verksamhetsutövaren har ett intresse av processen och kan lägga ner tid på att ta till sig information under processens gång. Det betyder inte att man som SVENSK VATTENKRAFT #1 2022 19