Svensk Vattenkraft 1
”Det måste bli mer KMV och undantag” Regeringen ä
ndrade direktiven - ”Vi måste hålla oss till riktvärdet” – Regeringen gjorde ändringar i direktiven så vi måste hålla oss till riktvärdet. Det innebär att det måste bli mer KMV och undantag. De ska tillämpa KMV så långt det är möjligt, säger Johan Kling, avdelningschef på HaV. Johan Kling var väldigt tydlig när Havsoch vattenmyndigheten, HaV, 27 januari bjöd på presseminarium om den nationella planen. Avdelningschefen för vattenförvaltning fick en fråga om produktionsbortfallet och procentsatser. – Vi la ner ganska mycket möda på att ta fram en databas med information om alla kraftverk. Vi la in typiska åtgärder i ett kalkylblad, och så räknade vi ut hur mycket borfall det blev. Då landade vi på 15-16 TWh (Terrawattimmar). – Det skulle innebära ett alldeles för stort produktionsbortfall. Då tittade vi på de kraftverk som hade väldigt långa torrsträckor, och som står för nästan 100 procent av elproduktionen. Där krävs ganska mycket vatten för att det ska bli något resultat. Slutsatsen blev en prioritering där storleken på produktionen blir avgörande. – Någonstans runt 1,5 TWh, går vi över där får vi stora produktionsbortfall, och sämre reglerförmåga. Med den gränsen har vi kvar största delen av produktionen men kan ändå leva upp till vattendirektivet. – Sedan har det blivit ett riktvärde från politiken. Johan Kling syftar på den gräns som bortfallet inte fick överstiga enligt riksdagens beslut. Mer KMV – Regeringen gjorde ändringar i direktiven så vi ska hålla oss till riktvärdet. Det innebär att det måste bli mer KMV och undantag, säger Johan Kling. – Går vi upp mot två så blir det konsekvenser för elsystemet. 4 SVENSK VATTENKRAFT #1 2022 – De ska tillämpa KMV så långt det är möjligt. Lagen är skriven så. Frågan är hur detta ska gå till. – Man tar bort de åtgärder som inte är rimliga helt enkelt. Seminariet inleddes av kommunikatör Staffan Ljung som berättade att de första ansökningarna ska lämnas in nu i början på 2022. – Det går in i skarpt läge nu, säger han. Det är lite färre ansökningar 2022. En mjukare start, enligt Johan Kling. – Nästa år, 2023, då är vi uppe i full fart. Då är det 120-130 anläggningar som ska prövas. Sedan fortsätter det, säger Johan Kling. Anders Skarstedt försökte förklara varför vattenkraften ska omprövas. – Man har skapat ett hinder i vattendraget. Man har byggt en damm. Det innebär att fisk, insekter mm hindras att passera. Det är grunden för att vi pratar om miljöpåverkan. – Vattenkraften är viktig för Sveriges elproduktion. De flesta byggdes första halvan av 1900-talet, många i anslutning till gamla kvarnar och sågar. Nya byggdes framför allt i norra Sverige. Det är få av dessa som har anpassats för att uppfylla miljövillkoren. ”Domstolarna avgör” Han talade sedan om den nationella planen och målet med omprövningarna. – Det är väldigt få som har fiskpassager, och många som inte har några som helst miljöanpassningar. Miljö ska vägas mot samhällets intresse av elproduktion. De stora vattenkraften i norr har störst betydelse för elförsörjningen, och kommer därför att undantas. – Det blir en uppgift för domstolarna att avväga de här olika intressena mot varandra. Alla dammar producerar inte el. – Det är ett antal regleringsdammar som också berörs. Dessa måste också miljöanpassas, om det ska vara någon idé med det här arbetet, förklarade han. Men omprövningen fokuserar på de som producerar el. – Det är därför inte alla dammar som omfattas av den här omprövningen. (Totalt handlar det om 15 000 dammar.) Samverkan Johan Kling berättade också om arbetet med målbilder och kontakten med berörda. – Vi föreslog att man skulle ha en samverkansprocess i varje vattendrag. Så att processen i domstol inte ska fastna, och att alla vet om vilken inställning myndigheten har. Han berättade om domstolarnas arbete. Miljökvalitetsnormerna kommer att få stor betydelse. – Vattenkraftverk ligger i en vattenförekomst som har en målbild, och det måste man beakta. – Det finns en möjlighet för enskilda intressen och andra att också lämna in synpunkter. Sedan fastställer man nya villkor. – Det kan hända att verksamhetsutövarna ifrågasätter miljökvalitetsnormen. – Vi vet inte ännu hur det här landar. Inte utan en viss stolthet förklarade Johan Kling också att Sverige är unikt. – Det finns inget annat land i världen som har en liknande process. De flesta andra länder omprövar vart 30:e år eller vart 20:e år. Vi har en ordnad form, och det tar 20 år. Även finansieringen är unik för Sverige. – Det andra unika är att vi har en miljöfond. 10 miljarder som de stora vattenkraftbolagen skjutit till. – Förorenaren betalar, fast man gör det kollektivt här, tillägger Johan Kling.