Svensk Vattenkraft 1
kraftverksägare måste vara kunnig i alla delar so
m omfattas av ansökan. Andelen verksamhetsutövare som redan idag är kunniga inom både juridik och teknik i dessa frågor torde vara ytterst liten. Man anlitar som kraftverksägare en jurist och tekniker av en anledning, för att man behöver hjälp. Det jag är ute efter är att jag helst ser en verksamhetsutövare som försöker förstå, som ställer motfrågor och som funderar kring vad som är bästa lösningen för kraftverket. Det finns i dessa delar som jag ser det inga frågor som är för dumma att ställa som verksamhetsutövare utan frågor och andra ifrågasättanden som kommer relativt tidigt i ansökningsprocessen är bara bra. c) Det är också viktigt att så tidigt som möjligt ventilera alla potentiella problem som finns kring ansökan. Och med detta menas att man med grund i samverkan och vad som övrigt har inkommit i ärendet samt de förutsättningar som gäller måste överväga vad detta medför för hur talan ska föras. Om man väljer att driva tesen att de enda åtgärder som krävs vid anläggningen är för att säkerställa vandring för ål så måste man fundera kring varför talan förs på det sättet. Vilka risker finns att sätta allt på ett kort? Kan det vara skäl att fundera över saken en gång till eller kanske ska man arbeta med yrkanden i andra hand? Finns det brister i resonemanget som förs i ansökan som kan få domstolen att säga nej till ansökan? Helt enkelt att försöka att vara så kritisk som möjligt mot sina egna uppfattningar och inte fastna i att det måste vara på ett visst sätt. Detta för att bättre förstå och förhålla sig till andra parters kommande synpunkter på ansökan. d) Som verksamhetsutövare måste man fundera väl igenom vad man verkligen vill få ut av omprövningen. Den är en möjlighet att, inom vissa gränser, bestämma hur verksamheten ska se ut framöver. Ökad kapacitet för produktion är i och för sig inte möjlig att pröva i omprövningarna men mycket annat går att göra. Förenklingar av anläggningen genom exempelvis utrivning av en onödig damm, förbättringar av villkor för att minska pålagan för ett kraftverk samt överlag en uppdatering av villkoren så att de bättre återspeglar hur kraftverket drivs och avses drivas framöver. Och här ska man försöka att inte bara se till nuet utan även på klart längre sikt. Det är troligt att man i många fall kan få moderna miljövillkor som gäller i 40 år och då är det viktigt att som verksamhetsutövare även försöker tänka kring hur verksamheten ska drivas under hela den tiden och om det medför några särskilda förutsättningar. 3. SAMVERKAN Samverkan och hur denna process ska bedrivas är en av de stora nyheterna med omprövningarna och i den första omgången med omprövningar har helt klart funnits stora utmaningar. Länsstyrelserna har varit delvis oklara kring hur de ska agera och har till viss del haft olika synsätt på hur delar av samverkan ska genomföras. Vidare har funnits oklarheter på så sätt att det är först under samverkansgång som Havs- och vattenmyndigheten kom med sin vägledning kring hur samverkan bör genomföras. Den kanske största bristen är den i princip totala avsaknaden av att kunna hantera frågor kopplade till vattenkraftens positiva aspekter såsom produktion av el och nätnytta samt frågor som rör klassningen av vattendraget. Miljökvalitetsnormer för vatten, om den satta normen och frågor såsom kraftigt modifierat vatten och mindre stränga krav, kan liksom produktionsaspekten inte sägas ha en naturlig plats i samverkan såsom den hanteras idag vilken är ett stort problem. Detta är en fråga som lagstiftaren borde lägga mera tid på och ändra på regelverket så att alla delar kommer med på ett bra sätt. Men om man bortser från sistnämnda aspekter och så att säga gör det bästa av det läge som nu råder är min uppfattning att den mest centrala delen av samverkan från ett verksamhetsutövarperspektiv är analysdelen. D.v.s. den del av samverkan som är på slutet där tanken är att det ska bli lite mera skarpt läge, att både verksamhetsutövare och länsstyrelsen blir mer konkreta kring vilka åtgärder som ska vidtas. Om det är möjligt i en ansökan så anser jag att det mest ideala är att i samband med analysfasen ha ett ungefärligt underlag klart för länsstyrelsen som denna kan ta del av. Detta så att myndigheten har något att förhålla sig till och som man sedan kan resonera kring. Det måste enligt min uppfattning inte vara ett komplett underlag i form av en miljöbedömning och/eller en teknisk beskrivning. Det räcker såsom jag ser det med ett på papper konkretiserad förslag till hur en miljöanpassning ska gå till. Diskussionen som då kan föras med länsstyrelsen, på plats eller vid möte på distans, är ur alla perspektiv av godo. För om det är så att länsstyrelsen är nöjd med förslaget är det så klart väldigt bra och något som styrker verksamhetsutövaren i att man har valt en bra lösning. Och även om länsstyrelsen skulle vara kritisk finns det en nytta även med detta för då får verksamhetsutövaren klart för sig vad kritiken består i och då Specialförsäkring för dig som är medlem i Svensk Vattenkraft! Oavsett var i landet din verksamhet bedrivs kan du nu teckna en speciellt anpassad försäkring hos Länsförsäkringar Halland. Vill du veta mer eller få offert? Ring SVAF:s försäkringsförmedlare Marsh på 08-412 42 00. 20 SVENSK VATTENKRAFT #1 2022