Svensk Vattenkraft 1
testa lagren. Därefter ökar man varvtalet tills r
usningsvakten stoppar aggregatet. Elfolket gör några blindfasningar innan det är dags att fasa in generatorn på nätet. Den dagens namnsdagsbarn brukar få ge namn åt maskinen. Nästa steg är att snabbstoppa aggregatet från 25 %, 50 %, 75 % och 100 % last. Detta kan vara ett mycket spännande moment, eftersom betydande tryckvariationer i tuben uppträder vid snabbstopp och snabba regleringar. Kritiskt varvtal, otillåtet höga tryckslag och olika slag av vibrationer kan överraska. Om dessa moment klaras av, brukar man fortsätta med effektprov, förutsatt att det finns tillräckligt med vatten. Efter lite laståkning upp och ner är det dags att låta datorfolket trimma in regleringen av övre vattenytan. Utbildning av driftpersonalen följer och därefter lämnas aggregatet över för den avtalade provdriftperioden. Foto: Torgny Reuterberg. därmed också vattnet till turbinerna. Vattendomen anger också en mintappning i forsen utanför fabriken och en by-pass på 1m3/s, ifall alla turbinerna löser ut samtidigt. Fallhöjdsvinsten med ny placering av turbinerna skapades när befintlig, forsliknande utsläppskanal lades igen och ersattes av längre Flowtite-intagstuber. NVY i Munkedalsälven varierar uppåt från lägstanivå +11.8 möh. Sugrörsförlängningar, i form av två 2500mm och ett 1800mm plaströr, ligger under en lokal järnvägsbank och är ca 20m långa. Årsproduktionen under 2021 för alla tre turbinerna uppgick till 20694,652MWh. Den renoverade G3-turbinen testkördes mest under gångna året och bidrog inte nämnvärt till elproduktionen. Den grävda intagskanalen kan klara ett flöde på tillåtna 19 m3/s, men en viss erosion uppstår och lerpartiklar hämmar fabrikens vattenrening, så maxproduktion på ca. 7MW är inte normalfallet”. Kraftstationens layout blev högst okonventionell, med två vertikala Francismaskiner och en horisontell dito, i en rad med tuberna som kommer in diagonalt i byggnaden. Vi tillverkade turbinen och generatorn köptes in från TES i Tjeckien. Kroksugröret monterades på ett nygjutet fundament och göts i betong. Turbinspiralen monterades senare på sugrörsflänsen och göts också in. Efter detta stod den täckt av en presenning medan byggnaden färdigställdes. Generatorn, Ø1600 mm trottelventil och övrig kringutrustning lyftes in med mobilkran genom taket. Axeluppriktning och hydraulikmontage utfördes när det värsta byggdammet hade lagt sig. Under v 46 år 2020 hade jag förmånen att få biträda TURAB:s projektledare Johannes Halldorf vid idrifttagningen, som utfördes i samarbete med IETV:s erfarne ingenjör Kenneth Benjaminsson. En idrifttagning (den mekaniska sidan) innebär att vi kontrollerar montagearbetena som är utförda på plats och torrtestar oljehydrauliken. När kontrollutrustningsleverantören är redo, vattenfyller vi turbinen och kontrollerar att allt är tätt. Man rullar sedan igång och kör tomgång för att Munkedal G1 är med sina 3 MW generatoreffekt det tredje kraftfullaste nya TURAB-aggregatet i Sverige, efter Iggesund och Stornorrfors G5. Munkedal G2 är av liknande typ, med samma effekt och varvtal. Det levererades av det polska bolaget ZRE. Generatorn kommer från TES. Munkedal G3 utgörs av den återanvända Alvestaturbinen som rustats upp av Cornelis Mekaniska. Även den befintliga generatorn återanvänds. Dess effekt är 1,0 MW. Tuberna är av märke Flowtite och levererades av Amiblu. De hydrauliska dammluckorna och gallerrensarna, av kedjetyp, levererades av Cornelis Mekaniska. Gallren är glädjande nog av 46˚ lutning, som undertecknad ser som optimal tillsammans med 0,5 m/s vattenhastighet. NCC stod för betongarbeten och tubläggning. LLENTAB Group i Kungshamn byggde turbinhallen i stål, med plåtbeklädnad. Bland konsultföretag som medverkat vill jag nämna VEGAB, Hydroterra och SWECO. Christer Abrahamsson styrelseledamot i SVAF SVENSK VATTENKRAFT #1 2022 9