Svensk Vattenkraft 1
– Fonden har möjlighet att finansiera 85 procent
av kostnaderna, utredningar och konkreta åtgärder. Johan Kling nämner vad fonden kan vara med och finansiera. Galler och fiskvägar, bland annat. En annan vattenreglering. Normerna en utmaning Utmaningen vi står inför handlar inte så mycket om själva planen. – Istället handlar det om miljökvalitetsnormerna, säger Johan Kling. Det är en utmaning för alla aktörer, inte minst för domstolarna. Det finns ett stort antal andra dammar som också måste omprövas. Hittills har man dock fokuserat på de som producerar el. – Vi har ett stort antal andra anläggningar som också måste omprövas för att vi ska ha nytta av åtgärderna. Johan Kling betonade också att detta måste ske en avvägning mot nationella mål om elproduktion och liknande. – Det är summan av kraftverken som löser elsystemen. Villkoren runt detta kommer att förändras. Fungerar inte detta kommer HaV att ingripa. – Från vår del så kommer vi att följa upp detta och ser vi att detta inte kommer att fungera då kommer vi att adressera regeringen, säger han. En journalist undrade vad som händer om regeringen måste ingripa. – Då får det ju bli en proposition till riksdagen. Det kan också innebära att vi får nya instruktioner. Göran Åhrén HaV söker undvika KMV Medan regeringen lägger fram en elektrifieringsstrategi och debatten handlar om hur elproduktionen ska kunna fördubblas fortsätter vattenförvaltningen i form av Havs- och vattenmyndigheten (HaV), de fem regionala vattenmyndigheterna och de 21 länsstyrelserna sitt medvetna och systematiska arbete på att få så många dammar – och därmed kraftverk – som möjligt utrivna. HaV har i några inlägg (DN 31.1, hemsidan 11.2, Dagens Arena 16.2) förnekat detta och bl a hävdat att "Huvudregeln är att en verksamhet fortsatt kan bedrivas efter en omprövning." Vad HaV tiger med är att man genom sina föreskrifter och vägledningar gett vattenmyndigheterna möjlighet att ställa högsta möjliga krav, miljökvalitetsnormen god ekologisk status (GES). Vattenmyndigheternas normsättning är dessutom inte möjlig att överklaga, en unik rättsregel. I omprövningarna i mark- och miljödomstolarna är kravet på GES avgörande, där spelar HaV:s prat om allt möjligt annat ingen roll. Vilka åtgärder kommer domstolarna anse nödvändiga för att uppnå den fastställda miljökvalitetsnormen GES? Måste dammen rivas ut? Räcker det med att anlägga en fiskpassage? Eller finns det inte fiskarter som har behov av att vandra just där? Många tror att EU:s vattendirektiv kräver att vattenmiljön återställs till den ursprungliga genom utrivning av dammar och kraftverk. Så är det inte, inte heller svenska regler eller politiska beslut kräver detta. Det är de svenska myndigheternas agerande som försatt domstolarna i en situation där dessa kan tvingas fatta beslut om utrivning eller så ingripande åtgärder att fortsatt drift blir omöjlig. Om HaV och därmed vattenmyndigheterna följde de europeiska och svenska regelverken behövde vi inte riskera den småskaliga vattenkraftens 5 TWh, vi kunde t o m öka till 10 TWh i befintliga kraftverk. Då måste HaV och vattenmyndigheterna följa riksdagens och regeringens upprepade beslut om att "fullt ut" utnyttja vattendirektivets två mekanismer för att avväga olika samhällsintressen av att använda vatten mot varandra: att klassa vattenförekomster som kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantaget mindre strängt kvalitetskrav (MSK). När en vattenförekomst klassas som KMV sänks kravnivån till god ekologisk potential (GEP). Det kan innebära påtagliga miljöåtgärder men dessa får inte ha en betydande negativ inverkan på den befintliga verksamheten, t ex kraftverk, rekreation eller vattenförsörjning. Vattendirektivets kriterium för en KMV-klassificring är att "de förändringar i förekomstens hydromorfologiska egenskaper som vore nödvändiga för att uppnå en god ekologisk status skulle få en betydande negativ inverkan på" något av de uppräknade samhällsintressena, I vattendirektivets bilaga 5 definieras hydromorfologiska kvalitetsfaktorer som hydrologisk regim, flodens kontinuitet och morfologiska förhållanden. Detta återfinns även i vägledningar till vattendirektivet som utarbetats inom EU. EU-rätten omsätts i svensk rätt i vattenförvaltningsförordningen där det i 4 kap 3 § står att KMV ska användas om "de hydromorfologiska förändringar som behövs för att en ytvattenfö-rekomst ska uppnå god ekologisk status kan antas på ett betydande sätt negativt påverka" något av de uppräknade samhällsintressena. Nästa steg i regeltrappan är de av HaV utfärdade föreskrifterna. I 2019:25 finns en bilaga 3 som heter "Bedömningsgrunder för hydromorfologiska kvalitetsfaktorer..." och där används konnektivitet, hydrologisk regim och morfologiskt tillstånd. Samma kvalitetsfaktorer som i EU:s vattendirektiv alltså. Så långt följer HaV EU-rätten och svensk rätt. Men samma dag som man beslutar SVENSK VATTENKRAFT #1 2022 5