Tidningen Energi 1
Resterande ånga går till kylning. Detta kan ske a
ntingen med havsvatten eller med kyltorn, luftkylning. Kraftverket kan även användas till ren värme produktion som kan användas i olika industriella processer, till exempel vätgasproduktion. I ångturbinen genereras el, med en effekt på 55 MW. Distribution till elnät. Vattnet leds tillbaka in i reaktorn. Blyet värmer upp vattnet som omvandlas till ånga. Doppkylare kyler ned reaktorhärden vid avstängning. Styrstavar – reglerar effekten i härden. Blysmältan (420–550 grader) cirkulerar runt och kyler reaktorn. Bränsle – höganrikat uran (12 %). Principskiss över Blykallas anläggning, ej skalenlig. – Utöver att producera el finns möjligheten att producera värme, vätgas och elektrobränslen genom att kombinera med infångning av koldioxid. Det handlar inte bara om el – den stora potentialen är nog i värmetillämpningarna, säger Carl Berglöf. Det finns dock utmaningar för den småskaliga kärnkraften. Först och främst måste kostnaderna ner. – Det viktiga är att vi kan automatisera produktionen och få ner byggtiderna till max två år. Och vi måste få upp volymerna för att nå dit. Det behövs minst hundra enheter per land. Jag tror att vi kan få ner priset till 55–60 öre/kWh, säger Janne Wallenius. Den andra stora utmaningen gäller regelverk, som inte är harmoniserat och standardiserat. – Dagens föreskrifter är anpassade till de reaktorer som är i drift och är inte anpassade för ny kärnkraft. Det behövs nya föreskrifter och bestämmelser, och det krävs även harmoniseringar i internationella regelverk, säger Carl Berglöf. Ett exempel är att ny kärnkraft i Sverige enbart får placeras på de tre platser där det finns kärnkraft idag. Men en av poängerna med SMR är just att den kommer bäst till sin rätt nära andra industricentra och infrastruktur för att man ska utvinna synergieffekter. Ansökan till Energimyndigheten är kanske första steget i en längre process att få SMR på banan. Det hoppas i alla fall Uniper som är med och stöttar projektet. – Ska vi ha ett kostnadseffektivt energisystem så behövs kärnkraft. Därför är det viktigt att stimulera och utveckla framtidens kärnkraft. Det här skulle kunna bli en ny svensk exportprodukt, säger Johan Svenningsson, vd på Uniper. Han menar att alla alternativ bör vara öppna för framtiden – både när det gäller storskalig kärnkraft och de små reaktorerna. – Kan man få ekonomi i de småskaliga anläggningarna kan det här bli riktigt intressant. Om Energimyndigheten ger stöd och rätt incitament finns på plats tror Janne Wallenius att en första demoanläggning kan vara på plats 2030. – Sedan skulle vi nog kunna ha en kommersiell tilllämpning runt 2035. För att klara klimatomställningen krävs lika stora delar förnybart och baskraft. Och den enda baskraft som kan byggas ut i större omfattning är kärnkraft, säger Janne Wallenius. Det finns uppemot hundra olika koncept, men Blykallas koncept sticker ut. Carl Berglöf, kärnkraftsexpert, Energiföretagen. TIDNINGEN ENERGI NR 2 2021 49