JBF_2_2024 1
från kedjan, utan kunde välja och vraka bland de
leverantörer man ville ha. Idag är det mycket mer stringent. Handlarna följer inköpsavtalen och de har en tydlig kedjeprofilering. Var och en var sig själv närmast. Bilden har ädrats dramatiskt i ett 30-års perspektiv och det fanns utrymme för strukturgrepp. Det förutsåg Carl-Tore. – Då fanns det företag att köpa upp. Idag är kedjorna mycket starkare. Det är grunden till att vi under min tid kunde köpa upp många företag. Du får styrning, volyminköp och sortimentsstyrning på köpet. Det fanns inte i frivilligkedjorna för 20 år sedan. ”Det jag fokuserade på under min tid i firman var att skaffa fler filialer och på logistiken.” Många hade avtal med alla leverantörer, sedan var det upp till var och en att återförsälja vad de tyckte. Och det fanns definitivt ingen samordning mot slutkunden, tilläger han. – Vi var med i en kedja, men på den tiden kunde vi aldrig göra ett centralt avtal. Ingen gick med på de villkoren som förhandlades centralt. Ska du sluta avtal med något större byggföretag måste du ha samma pris överallt. DET UTLÄNDSKA KAPITALETS offensiv har gjort att det nu bara återstår tre större proffskedjor som inte i huvudsak ägs och styrs av utländskt kapital. Derome är en, Nordströms i Stockholm en annan och Karl Hedin som har fokus på Mellansverige. Resten styrs av norrmän, fransmän eller danskar. Finnarna ej att förglömma. Letar man efter mönster i denna utvecklig ser man att de företag som förblivit svenskägda har stark familjekontroll. Trots att kapital alltid brukar välkomnas som trygghet och stabilitet, oavsett nationalitet. – Nej, vi har aldrig vänt oss till utländskt kapital. För mig var det mest en fråga om vad vi själva kunde åstadkomma. Det fanns inte mycket pengar på den tiden, det gjorde det inte. Inga brunnar att ösa ur, utan vi har tjänat pengar på vägen. Eftersom rörelsen gick med förlust när jag tillträdde så fanns det inget bakom. Ur bygghandelns perspektiv vad det inga konstigheter, utan hårt arbete, duktiga medarbetare och ett antal företagsförvärv, summerar han. Bygghandeln kom in i bilden redan på 60-talet inom Derome. På 80-talet började husbyggandet med Annebergshus, vilket hängde ihop med sågverket. Maskinuthyrning och e-handel är senare tillskott. – Det jag fokuserade på under min tid i firman var att skaffa fler filialer och på logistiken. Vi hade centrala lager alla konkurrerande bygghandlare hade små lager hemma och hjälptes av grossister där man kunde hämta grejerna. Men grossisterna finns inte längre. – Tidigare fanns det alltid en grossist emellan och jag tyckte JBF ■ 2-2024 det var väldigt konstigt när jag började i branschen. När jag var på Luna sysslade vi med smågrejer. Då kunde vi vara grossist. Men att köpa fönster från ett grossistlager i Göteborg istället för att köpa det direkt från fönsterfabriken, det begrep jag aldrig. Så det ändrade vi på ganska raskt. – Många av de företag vi köpte upp hade handlat så, men genast när vi började gå direkt på källan så fick vi bättre marginaler. Det var en stor strukturförändring och det kommer säker fler framöver, tror Carl-Tore. – Se till exempel på bilhandeln. Det finns inga bilhandlare längre, de är bara distributionsombud och agenter åt biltillverkarna. Blir det likadant inom bygghandeln? Jag har ingen aning, men Gud förbjude att det blir så. Rollerna på byggmarknaden har blivit klarare, menar han. Samtidigt spelar geografin fortfarande stor roll, inte minst för riksavtal med stora byggföretag. Västkusten, Småland, Skåne, och Blekinge står ut på kartan som Derome-territorium. VARUAUTOMATER HOS KUNDERNA är en relativt ny gren i koncernen. Genom systerbolag IMAB servas mekaniska verkstäder, underhållsindustri, service- och underhållsbranschen. – Järnhandeln har legat långt före bygghandeln med att integrera i kundledet och är så fortfarande. Du har ofta en fabrik inom någon smal nisch som har ett begränsat sortiment av verktyg och förbrukningsartiklar i en verksamhet som inte får stanna upp och som rullar på år efter år. – På ett bygge som finns under en begränsad period där sortimentet varierar enormt i de i olika stegen i byggprocessen. Det är helt olika processer som kräver olika koncept. Bygghandeln och Träteknik som numera är ett fristående bolag inom koncernen har varit hans fokus alltsedan han började hos Derome, från en ytterst blygsam start till dagens 48 butiker. – Vi hade bara lite spik och skruv, inga riktiga butiker ens. Samtidigt är bygghandelssortimentet ganska enkelt, fortsätter han. Jag kan tänka mig att det rör sig om 6 000 till 8 000 artiklar, då täcker du det mesta. Om alla dotterbolagen är nischade och oberoende, vad är det då för värdekedja som hålls ihop genom koncernägandet? Ett svar skulle kunna vara att Derome kretsar kring den del av värdekedjan som står för den största värdeandelen. Och det är virket. – Om virket står för i runda slängar 25 procent av vad bygghandeln säljer så är det mycket, konstaterar Carl-Tore. Numera driver han en liten familjeägd koncern, Intaga AB, tillsammans med sina barn med import och försäljning av radiatorer, Grad-in, mekanisk verkstad i form av Manovi och DA-elektronik samt Cremo Boats så någon pension är det inte tal om som var hans tanke när han lämnade Derome. – Så länge barnen tillåter mig att bidra till utvecklingen så kör vi på. Det är kul att bygga företag och ett och annat förvärv sätter krydda på vardagen. Jag glömmer aldrig vad Bernt-Göran Andersson som var koncernchef vid min anställning i Derome sa: Vi skall inte vara beroende av en marknad eller en kund. Så är det i Derome och så driver vi även Intaga AB avslutar Carl-Tore. Mats Thorén 11