1-2_2020_JBF 1
juridik Upprättade inte kontrollbalansräkning – s
tyrelseledamot blev personligt betalningsansvarig EN STYRELSELEDAMOT FÖR ett byggföretag döms av tingsrätten till personligt betalningsansvar gentemot en beställare. Företaget hade utfört ett bristfälligt byggprojekt efter att företaget fått kritisk kapitalbrist och sedan gått i konkurs. Alltomjuridik.se skriver att en privatperson stämde byggföretagets enda styrelseledamot personligen på 900 000 kronor för att ha levererat en undermåligt byggd utomhuspool. Företaget var försatt i konkurs vid tiden för skadeståndstalan. Privatpersonen hävdade att styrelseledamoten hade underlåtit att upprätta en kontrollbalansräkning när han skulle ha gjort det och därför ska ledamoten vara personligen skadeståndsskyldig. Tingsrätten konstaterar att poolen har byggts med bristande fackmässighet och är felaktig och skriver att företagets förvaltningsberättelse och uttalanden av konkursförvaltaren visar att befarad kapitalbrist inträdde innan företaget påbörjade poolbygget. Då styrelseledamoten annars verkar ha haft god koll på företagets ekonomi måste hen ha haft insikt om risken för kapitalbrist, men ingen kontrollbalansräkning upprättades. Därför ska hen anses vara personligt ansvarig för bolagets skuld och betala 900 000 kronor. Utdelning till aktieägare var inte lön BELOPP SOM ETT företag betalar ut till sina aktieägare ska beskattas som utdelning utom i fall då det finns en direkt koppling mellan aktieägarnas arbetsinsatser och utdelningen. Finns en sådan koppling kan utdelningen betraktas som lön, enligt Högsta förvaltningsdomstolen. Alltomjuridik.se skriver att två delägare ägde 50 procent var av aktierna i ett företag, som de båda var verksamma i. De erhöll båda marknadsmässig lön för arbetet. Den ena delägaren ville sluta i bolaget och överlåta sina aktier till sin kompanjon. De kom överens om att en utdelning endast skulle ske till delägaren som tänkte sluta. Att den andra delägaren inte skulle få någon utdelning berodde inte på att delägarnas arbetsinsatser skilde sig åt, enligt dem. Planen var att aktierna skulle överlåtas för 25 000 kronor och resten av delägarens andel i företagets marknadsvärde skulle utbetalas som lön. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att det i allmänhet saknas skäl att behandla belopp som annat än utdelning, om det betalas ut till en aktieägare i enlighet med ett beslut av bolagsstämman. Men om det finns en direkt koppling mellan utdelningen och aktieägarens arbetsinsatser skulle man kunna betrakta utdelningen som lön. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknas en sådan koppling och då ska utdelningen inte behandlas som ersättning för en arbetsprestation. Din lönsamhet är viktig för oss. JBF ■ 1-2-2020 19