GLAS 1
På Europanivå har det beslutats att nya byggnader
inte längre ska vara energiförbrukare. EPBD (Energy Performance of Buildings Directive) lämnar öppet för varje EU-land att uttolka i sin lagstiftning hur nära-noll-energi-hus skall definieras. I Estland har man till exempel bestämt sig för att tillämpa en passivhus-standard. I Sverige har förslag varit ute på remiss men inget kommer att vara färdigt att tillämpa från 1/1 2020, skriver Anders Hall, Somfy och Oskar Storm, Glass Building Polska. Dynamiska fasadalternativ aktuella när de europeiska energikraven skärps Text: Anders Hall, Somfy och Oskar Storm, Glass Building Polska Energiförbrukningen i svenska byggnader utgörs i huvudsak av uppvärmning, följt av ventilation och sist belysning. Det ligger därför ett tydligt fokus på låga uvärden när BR20 ska mejslas fram – insidertipsen säger att fasader skall klara uvärde (Ucw) 0,5, där cw står för curtain wall. Uvärdet anger fasadens förmåga att behålla värmen inomhus. Vi ser att det här får en tydlig effekt på fasaddesign. Det räcker inte att pressa uvärden i varje material, utan fasaden måste ses som en helhet med fokus på köldbryggor. I korthet får vi troligen varianter på två huvudsakliga fasadteman; horisontella fönsterband med stora fyllningar från fönsterband till fönsterband, eller breda våningshöga glas omväxlade med våningshöga fyllningar. Arkitekter får således svårare att uppnå vertikalitet i sina fasader. Hur man än vänder och vrider på det innebär Ucw 0,5 ändå maximalt 50 procent glasandel i fasaden. Därmed blir det knappast aktuellt med ljustransmission under 60 procent i glasade delar för att klara dagsljuskrav. Det i sin tur innebär dynamiska fasader – glas plus en eller annan rörlig solavskärmning – för att undvika stora, dyra och energitörstiga ventilationssystem. Under sommarhalvåret kommer annars helt enkelt för mycket värme in, gvärdet be48 GLAS 4.2019 / energi / tecknar den andel av solens totala energi som når in i byggnaden. Alternativ för glaskombinationer Här tar vår artikel sin egentliga början, vilka alternativ finns det för kombinationer av glas och solavskärmning? Hur kan de optimeras ihop och hur väljer vi totallösning? Det finns som vi ser det två huvudspår: — Med ljusast möjliga glas (hänsyn till dagsljuskravet) och en automatiserad utvändig avskärmning. gtot (även kallat gsys, vilket är mycket coolare att säga på engelska) för glas plus aktiverad avskärmning landar under 0,15. Zipscreen Soltis 86 är vanligaste lösningen. För att nå gtot under 0,10 kan utvändig avskärmning komZipscreen Soltis 86 bineras med ultraljusa solskyddsglas. De ljusaste som kommit ut på marknaden närmar sig 70 procent även som treglas, vilket kan innebära att de kan sättas in utan att man gör om den kostsamma dagsljusanalysen. Solskyddsglasen närmar sig den ljustransmission energiglasen uppvisade för bara fem år sedan. … eller — Den nya trenden med ljusa (> 60 procent ljustransmission) solskyddsglas i kombination med invändig solavskärmning. Det går att nå 0,15 med den metoden under vissa förutsättningar. Utvecklingen inom glas, avskärmning och beräkningsmetoder har gjort detta möjligt. Den här artikeln fokuserar på den möjligheten. Ljus, komfort och energikrav Nollenergikraven ska alltså kombineras med ljusa och komfortabla rum, inomhusklimatet i byggnaden som helhet ska fungera. Golv yta i förhållande till fönsteryta är den viktigaste parametern i energibalansberäkningen. Ett kontorslandskap kan klara sig med gtot 0,20. För ett större varuhus eller en industribyggnad förlorar gvärdet helt betydelse, medan ett cellkontor med stort fönster kan behöva ett gtot värde på 0,08. Energibalansen ska i regel analyseras fram i en avancerad mjukvara för simulering