GLAS 1
GLASTYP Trelags ECLAZ Trelags Optith S3 Trelags S
C 70/35 Ljustr (%) g-värde 77 % 74 % 64 % Trelags Xtr 70/33 64 % Trelags SC 50/25 46 % Trelags Xtr 50/22 42 % 0,60 0,51 0,35 0,31 0,26 0,19 Utvänd avsk 0,11 0,09 0,06 - - - Invänd avsk - - 0,145 0,125 0,129 0,090 Selektivitet glas 1,28 1,39 1,83 2,06 1,76 2,21 Godhetstal 7,00 8,22 10,66/4,41 5,12 3,50 4,66 Tabellen illustrerar tydligt att lösningarna blir mer produktspecifika, framför allt speglande solskyddsglas som Suncool 50/25 eller SKN 154 hamnar på efterkälken. Godhetstalet utgör kvoten mellan ljustransmission utan avskärmning och g-tot med avskärmning. De sliptexter som finns på fasadritningar idag räcker inte till för att säkra ett korrekt utförande. T = transmittans (transmittance) R = reflektans (reflectance) E = emittans (emittance) s = solspektrum (solar) v = visuellt spektrum (visual) Lw = långvågigt eller infrarött spektrum (long wave or IR) F = framsida – utsida (front) B = baksida – insida (back) k = värmeledningstal (heat conductivity) O.F. = öppningsfaktor (openness factor) Fdif = diffusionsfaktor (diffusion factor) ORDLISTA FÖR VÄVAR I ES-SO ESBO > ljustransmission upp till 65 procent utan väv och gtot värde 0,13 med väven nere, kalkylerat i ESBO. En ickespektral beräkning ger gtot cirka 0,23. I och med resultatet 0,13 löses även kraven enligt TEK 10. I tabellen ovan finns några olika glas från olika tillverkare. Det blir tydligt att det inte räcker med att specificera LT och gvärden för glaset. Även reflektion i glaset, samt val av väv specificerat med reflektans (R) och öppenhetsfaktor (OF) måste till. Automatiserad funktion Här måste också poängteras att lösningen måste vara automatiserad. Studier av manuell solavskärmning visar att dessa är antingen nere eller uppe, de justeras kanske en gång per vecka. Det innebär att man måste lägga en korrektionsfaktor om minst 50–75 procent på gtot för manuell avskärmning eftersom de flesta simuleringsmodeller utgår ifrån att solskydden är aktiva varje soltimme. Rent logiskt är det ju ingen som drar ner en manuell avskärmning mot öster klockan fyra en sommarmorgon, utan värme strömmar in och skapar en värmelast som sedan håller i sig hela dagen. Vad händer över tid? Slutligen behöver man komma ihåg att beräkningsprogrammet bygger på en rad antaganden och även på värden som är lämnade från leverantörer. Gällande vävar är inte alla värden verifierade utan man får lita på tillverkarens uppgift. Därför har ESSO, det Europeiska solskyddsförbundet, lanserat en dedikerad webbportal, kallad ESSDA, där vävfabrikanter kan publicera egenskaperna för deras vävar och alla uppgifter har gått igenom en så kallad ”peer review”. En koppling till vävarna i ESBO / IDA ICE är under pågående arbete. Vi vet inte heller så mycket om de speglande vävarnas egenskaper över tid – kommer reflektansen att avta över åren? Skall man presentera ett dokument för att nå en certifiering är det bara att tuta och köra, men om man ska skriva under för byggnadens klimat kan man behöva lägga till lite luft för skillnaden mellan teori och praktik. Motiverande inomhusklimat Eftersom både Somfy och SaintGobain bedriver aktivt föreskrivande verksamhet i Sverige och resten av Europa har vi valt att samarbeta. Framtiden ligger i dynamiska fasader. SaintGobain var först med att sätta glas med fullspektrala värden i databasen för IDA ICE och ESBO programmen. Somfy sponsrar också programmet och har utvecklat tysta motorer för inomhusbruk samt anpassningsbara, användarvänliga och trådlösa IPbaserade styrsystem för fasader. Kombinationen av våra produkter syftar till fasader som inte bara möter myndighetskrav utan även fokuserar på brukarnas trivsel och välbefinnande. I en kontorsbyggnad står lön till anställda för mer än 80 procent av kostnaden medan energianvändningen utgör mindre än 2 procent. Om anställda blir mer än 1 procent mer effektiva tack vare ett bra inomhusklimat så kan det motivera relativt stora investeringar i fasadlösningar. Varför – är viktigaste frågan För en optimal helhetslösning i fasader ska solskydden vara automatiserade, men med möjlighet för användare att interagera vid behov vi lokala brytare. Men hur väljer man då rätt styrsystem? En bra början är att ställa, både sig själv och brukaren, ett antal frågor. Dessa använder man sedan i kontakten med utvald entreprenör/konsult för att till slut göra en utvärdering och utforma en kravspecifikation. Förslag på frågor: • Vilka fasader berörs? • Ska/kan solskydden styras i grupper eller måste de köras individuellt? • Ska brukaren själv kunna ha full kontroll över systemet (tex vaktmästaren på skolan) eller kommer det skötas av extern fastighetsservice? Xtreme 70/33 plus invändig avskärmning i förgrunden och SNX 60/28 plus fast utvändig avskärmning i fonden. Bägge är designade för g-tot 0,15. 50 GLAS 4.2019 / energi /