GLAS 1
// Halmstad redan på 1970-talet, bestod av förång
ade metaller som var lagom transparenta och reflekterande på samma gång. De fick ett tydligt färguttryck och kan för den insatte kännas igen på dess signaturfärg. Dagens tunna beläggningar som är uppbyggda av olika transparenta material gör just detta. Genom att, mycket genomtänkt på ungefär samma vis som energibesparande beläggningar ovan, kombinera ett, två och till och med tre nanometertunna silverskikt tillsammans med olika metalloxider kan solskyddsegenskaper matchas med ett färgneutralt uttryck. Solskyddsfunktionen blir därför närmast osynlig i de senaste årens installationer. Om det nu inte är tänkt att fasaden ska ha en viss färgton. Solskyddsbeläggningarna är också möjliga att stoppa tillbaka i floatglasprocessen på grund av att de är så försvinnande tunna. Framtidsmässigt är det intressant att fundera på om den ständiga jakten på neutralt uttryck kommer att fortsätta. Till detta kommer insikten om dagsljusets närmast medicinska effekter på människan. Mer och mer tid spenderas inomhus och det gör att byggnader kommer fortsätta behöva öppnas upp för det livgivande ljuset. Dynamiska glas började finnas i tanken på 1970-talet när transparenta metalloxider som ändrade färg som en funktion av sin kemiska struktur utvecklades. Sedermera utvecklades detta under kommande decennier till dynamiskt variabla fönster. Dess genomskinlighet och därmed solavskärmning styrs ungefär som ett omvänt batteri. En ytterst intressant teknologi som borde slå igenom stort framgent eftersom människan gillar att styra sitt liv i stort. Solceller är en av de mest lovande teknologierna som har börjat ta stor plats och kommer fortsätta göra så under mycket lång tid. Planglaset, som skyddar de underliggande solcellerna, har varit (och fortsätter vara) det material som skyddat de första generationerna solceller som installerades på 1970-talet. Inget material släpper igenom ljusvågorna lika effektivt som glas. Det skyddande planglaset kan fortsätta att göras tunnare, starkare och böjligare. Dessutom kan speglingen i de olika skikten reduceras med bättre och bättre antireflekterande beläggningar. Solceller kan egentligen ha vilken form som helst men har traditionellt styrts av kiselskivornas dimension som känns igen på de åttkantiga solcellerna som kan skönjas under det skyddande glaset. Vad gäller glasets koppling till solceller kan det mycket väl vara så att solcellerna kommer att mana glaset till stordåd genom att kräva tunnare, starkare och böjligare glas. En winwin-situation för båda parterna. Transparenta solceller, ett solskydd som samtidigt skördar energin i solstrålarna är lite av en energimässig helig graal inom samhällsbyggandet. Med ökande effektivitet och ingenjörsmässig nyfikenhet är det bara en tidsfråga innan det kommer tak, fönster och fasader som består av transparenta solceller som samtidigt är en del av det estetiska uttrycket. Tänk större, ljusare och ifrågasätt normerna. Det ger lösningarna. Genomskinliga batterier för lagring av energi är det fält som fortfarande väntar på att utvecklas. Som tidigare batteriforskare är det lockande att tänka sig energilagring i genomskinliga fasader. Det kan tilläggas att vi glasforskare på Rise Glas tillsammans med materialforskare på Ångströmlaboratoriet (Uppsala universitet) under 2022 har lämnat in en ansökan för att utforska glasbaserade elektrolyter i batterier. Även om denna batterilösning inte strävar efter genomskinlighet är det ett steg på vägen till genomskinliga batterier. Betänk även att dynamiska fönster i princip är omvända batSå utvecklar vi glaset för framtidens samhälle TRANSPARENTA SOLCELLER, ETT SOLSKYDD SOM SAMTIDIGT SKÖRDAR ENERGIN I SOLSTRÅLARNA ÄR LITE AV EN ENERGIMÄSSIG HELIG GRAAL INOM SAMHÄLLSBYGGANDET. MED ÖKANDE EFFEKTIVITET OCH INGENJÖRSMÄSSIG NYFIKENHET ÄR DET BARA EN TIDSFRÅGA INNAN DET KOMMER TAK, FÖNSTER OCH FASADER SOM BESTÅR AV TRANSPARENTA SOLCELLER SOM SAMTIDIGT ÄR EN DEL AV DET ESTETISKA UTTRYCKET. terier laminerade mellan två planglas. Ännu mer lockande och närmast utopisk är tanken på att lagra ljuset och fotonerna i sig, men det är nog bortom fysikens lagar. Bortom det otänkbara. BYGGANDE (OCH ARKITEKTUR) Varför ska vi ha glas i en byggnad? Svaret är så givet att frågan knappt kan ställas. MEN tänk på alla dessa år, sekel och årtusenden som människan klarat sig utan glas och fönster. Jag tänker ofta att för att vara i framtiden måste jag förstå dåtiden och känna hur historiens vingslag kliar mig på ryggen. Det är än mer sant när det gäller något så grundläggande som byggandet och då framför allt boendet. I olika delar av världen är det (och har varit) helt olika syn på byggande och boende. Jag sticker nog inte ut hakan om jag säger att de nordiska länderna och då framför allt Sverige är världsledande när det gäller utvecklingen av olika fönstertyper och energieffektiva byggnader. Okej, det är väl som att säga att svenska jordgubbar är de godaste, men låt oss vila i den tanken. Jag vill inte sträcka mig så långt som till att säga att vi är längst fram när det gäller en del annat inom samhällsbyggandet eftersom Sverige som land betraktat kanske är för litet för att ta täten där. Eller är det egentligen vår lagom stora befolkning, våra lagom stora städer och vår blomstrande landsbygd som skulle vara möjliggörande för att vara ”world class target” när det gäller byggande och boende? När det gäller det generella byggandet tror jag att vi som forskare, ingenjörer, arkitekter och konstruktörer måste hjälpa världen med att göra det omöjliga möjligt och visualisera det ännu ej tänkta. Vi måste ifrågasätta materialval, arkitektur, byggregler och detaljplaner och betrakta dem från alla håll. Varför, varför, varför, varför, varför ska vi fråga oss. Glasets viktigaste position inom byggandet är (för tillfället) i fasaden och klimatskalet. Inom RISE tittar vi även på att använda glas och trä i grunden till byggnader (skumglas tillsammans med KL-trä). Det är en tillämpning som inte använder glasets genomskinlighet men dess återvinningsbara superkraft är att det kan återvinnas till 100 procent. En egenskap som inget annat material kan slå på fingrarna. Detta är intressant då det kan peka på att vi behöver betrakta alla material på nya vis. Kan vi se trender som inte syns och återuppta försök som redan försökts. Kom ihåg att elbilen utvecklades parallellt med den bensindrivna i början av 1900-talet. Men så kom oljan… Vad händer exempelvis om vi tittar på en vägg och säger att fönster är från och med nu inte öppningsbara? Jag skulle vilja se en sådan byggnad ritas, konstrueras och byggas. Vad händer enligt gängse nuvarande standard och vad händer om vi låser glasets funktion till en öppning i väggen igen. Som det var förr. Som grotGLAS 3.2022 21