GLAS 1
Stor cirkulär potential i glasbranschen Enligt de
n första svenska Circularity Gap Reporten är Sverige endast 3,4 procent cirkulärt. För byggsektorn, som är mycket materialintensiv och står för 50 procent av den globala materialanvändningen, finns stor potential att minska klimatavtrycket genom ökat återbruk av bland annat glaspartier. IVL Svenska Miljöinstitutet har tagit glasbranschen under lupp och undersöker hindren och utmaningarna för att uppnå mer cirkulära materialflöden. Tidningen GLAS kan redan nu ge en sneak peek av resultaten som kommer att publiceras senare i höst. Text: Melinda Lemke IVL Svenska Miljöinstitutet undersöker i ett projekt som pågår fram till hösten 2022 glasmästeriers och glas- och metallentreprenörers specifika förutsättningar att uppnå mer cirkulära materialflöden och vilka utmaningar som sätter käppar i hjulen för storskaligt återbruk av glaspartier. Sand och soda till glastillverkningen är ändliga resurser, men trots att sand av den kvalitet vi behöver till planglastillverkning riskerar att ta slut inom 50 år cirkuleras i nuläget endast en mycket liten andel med bibehållna materialegenskaper. Det krävs stora insatser för att skala upp återbruket och säkerställa att planglaset återvinns istället för att deponeras. — Det finns olika sätt att nå klimateffektivare byggande. Exempelvis att minska materialanvändningen och välja rätt materialslag och att utgå från förnybart och biobaserat. Att cirkulera, återbruka, är en annan mycket viktig pusselbit för att sänka klimatutsläppen. Samverkansarenan Centrum för Cirkulärt Byggande (CCBuild)1 som leds av IVL och där Glasbranschföreningen är med som en av flera aktörer, arbetar för att stötta branschens omställning till mer cirkulära flöden, berättar Carina Loh Lindholm som är koordinator för samverkansarenan centrum för cirkulärt byggande och projektleder studien av glasbranschen. Kunskapsuppbyggnad viktig Mycket handlar om kunskapsuppbyggnad och erfarenhetsutbyte. Inom CCBuild delar deltagarna med sig av sina insikter. På den gemensamma inventeringsplattformen synliggörs material som finns tillgängligt för återbruk från exempelvis ombyggnationer och rivningar. En form av produktbank där det är möjligt att inventera in material och göra en värdeanalys av vilka värden som kan uppnås med cirkulära flöden, exempelvis i form av minskade avfallsmängder och minskat klimatutsläpp men också ekonomiska värden som skulle kunna sparas genom återbruk. Tidigare studier som IVL har genomfört visar att just glaspartier har stor återbrukspotential, särskilt vid lokalanpassningar, vilket skulle kunna medföra en klimatbesparing på närmare 9 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Interiöra glaspartier är enkla att återbruka bland annat för att de inte har någon klimatpåverkan i drift och har stor potential att fungera modulärt. Fönster, dörrar och glaspartier förekommer ofta i ROT-projekt och återbrukspotentialen är av särskilt intresse med tanke på det renoveringsbehov vi har idag. Glasprodukter har ett högt klimatvärde, högt ekonomiskt värde och en lång livslängd. 50 GLAS 3.2022 CIRCULARITY GAP REPORT SWEDEN I april 2022 kom den första svenska rapporten som visar att Sverige är 3,4 procent cirkulärt, vilket ligger långt under världsgenomsnittet på 8,6 procent. Trots att svenskarna bara utgör 0,13 procent av världens befolkning förbrukar vi hela 3 procent av resurserna vilket motsvarar 25 ton per person och år. Över 96 procent av dessa är alltså primära material. Sverige har visserligen relativt lågt koldioxidutsläpp men är materialintensivt. Konsumtionen är dubbelt så hög som det globala genomsnittet och mycket går till det expanderande fastighetsbeståndet. Kreativt återbruk Exempel på kreativt återbruk av planglas är det planerade projektet Cyklopet, ett nytt parkeringshus i Malmö där nyckeln till framgång har varit att cirkularitet var ett upphandlingskrav redan från start och att arkitekterna Fojab, glasentreprenören UBA Glas & Fasad och beställaren Parkering Malmö samverkat för att kunna ta vara på glasrutorna från en av Malmös universitetsbyggnader. Ett annat exempel är Solna station källsortering av AIX arkitekter. Uppdraget var att finna ett material och byggsätt som kunde stå emot klotter, brand och allmän förstörelse. Lösningen blev gabioner fyllda med glaskross vilket är både vackert och har gett en fin lyseffekt. Hållbarhet