GLAS 1
” INTE BARA JAG UTAN HELA SVERIGE HAR MYCKET ATT
GÖRA. traditionen kring platsen och nya bostadshus både utvecklar och bevarar platsen samtidigt. På andra ställen i Sverige har man tagit nivån ett steg till och återbrukar i stor skala som i Varvsstaden i Malmö. Ambitionen är där att bevara och återanvända vissa material, som till exempel tegel. Man ser helt enkelt en byggnad som en materialfabrik, just det som danskarna länge gjort. Danmark ligger långt före oss när det gäller arkitektur. Kan du förklara varför? — Danmark har en helt annan tradition. Arkitektur och design har alltid haft en helt annan ställning än hos oss. De har för det första en mycket bra utbildning och till det kommer en finansiering med hjälp av filantropiska pengar. En förklaring till det danska arkitekturundret är just Realdania, en filantropisk sammanslutning av finansiärer som vill satsa på god arkitektur och kvalitet. Man har lyckats med konststycket att uppföra byggnader med hög svansföring vad gäller både estetiska kvaliteter och hållbarhet. Återbrukade fönster en turistattraktion i Upcycle Studios Helena Bjarnegård uppehåller sig extra vid Upcycle Studios, ett bostadsprojekt som till mer än två tredjedelar byggts av återbrukat material. Betong från Köpenhamns tunnelbana, tegel från Carlsbergs bryggerier och fönster från gamla byggnader runt om på Jylland. Upcycle Studios har blivit en turistattraktion inte minst på grund av de anslående fönsterpartierna av återbrukat glas som med sina perspektivförskjutningar i takt med ljusets skiftningar blivit till en lek för ögat. — Trä och glas, två hållbara material, utgör den största delen av återbrukat i Upcycle Studios och det ska bli väldigt spännande att se vad som händer med dessa material i framtiden. Jag är mycket spänd på vad som till exempel ska hända med glas och hela innovationsutvecklingen. Hur skönheten och genomskinligheten kommer att möta nya energilösningar utan att gå förlorad. Stolthet och social hållbarhet Stolthet är ett ord som du ofta nämner. Att det är något vi borde känna mera av när vi talar om våra byggnader och de miljöer vi rör oss i. Och att avsaknaden av stolthet är ett problem. Vad är det som hindrar oss? — Vi är väldigt praktiskt lagda. De miljöer som vi skapar ska hålla länge och vara robusta. Och hållbar arkitektur ska absolut vara miljö mässigt hållbar men den behöver även vara socialt hållbar. Social hållbarhet handlar om tillgänglighet och mycket mer men även om att en miljö ska kännas bra för oss människor. Det handlar om känslans betydelse. — I estetiken finns en sinnenas upplevelse, en sensualism, som är oerhört viktig för vårt välbefinnande. Den romerske arkitekten och ingenjören Vitruvius skriver i sin bok De architectura att god byggnadskonst, arkitekturens kärna, är balansen mellan funktion, hållbarhet och skönhet. Hur vi bor påverkar oss. Inte bara själva bostaden utan vägen från och till. Promenaden från buss och t-bana efter en motig Helena Bjarnegård arbetsdag kan bli en golgatavandring eller så kan den bli en sorts upprättelse. Ge en känsla av värde och bekräftelse. I den betydelsen är arkitektur och gestaltad livsmiljö i högsta grad meningsskapande. — Det ska vara tryggt och skönt att komma hem. För oss som människor är inslaget av sinnlighet oerhört viktigt. Svår att mäta men viktigare än vi anar. Som student, berättar Helena Bjarnegård, bodde hon i norra Lund, en praktisk och funktionell miljö men steril och andefattig. Det var något man hade missat. Minnet av den tiden bär hon med sig. Så ska vi inte inrätta våra liv. — Vi som arkitekter borde prata mera om detta och så att folk förstår. Argumentera och förklara varför god utformning och en omsorgsfullt gestaltad livsmiljö betyder så mycket för oss som människor. Gestaltad livsmiljö central Ett centralt begrepp i Boverkets texter och när det gäller ditt uppdrag är ”gestaltad livsmiljö”. Men hur lätt är det att förstå? Vad betyder det egentligen och borde det bytas ut? — Gestaltad livsmiljö är namnet på en proposition som handlar om arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö och hur alla dessa frågor kopplar till hållbarhet ur alla perspektiv. För oss som jobbar på uppdrag av regeringen med dessa frågor kan begreppet vara lätt att förstå och fungerar för allt det som står i propositionen ”politik för gestaltad livsmiljö”. När man talar med andra får man däremot ändra sitt ordval, allt efter vem mottagaren är. Den goda arkitekturen Helena Bjarnegård kom tidigt i kontakt med den goda arkitekturen. I familjen fanns ett stort intresse för design och arkitektur och under semestrarna blev det många besök i allt från medeltidskyrkor på Gotland till Alvar Aaltos imposanta byggnader i Helsingfors. Själv beskriver hon sig som en motsträvig tonåring som lät sig släpas med men på något sätt smög sig intresset och känslan för estetikens påverkan in. Idag utgör den tillsammans med funktion och hållbarhet essensen i det hon vill styra en hel nation att omfamna. Men vad har då hänt sedan du tillträdde 2019? — 2019 var det inte lika många som pratade om det hållbara samhället och kopplingen till det mänskliga och sinnliga som idag. Nu är det en självklarhet och man pratar inte längre om det ur ett kortsiktigt perspektiv. Debatterna, nätverkandet och kunskapsspridandet har gett resultat. Likaså alla vägledningar för regelverk som LOU och PBL, för arkitekturarbete i kommuner och regioner och för utformning av skolors och vårdens miljöer. — Vi har även samarbetat med finansiärer, genomfört projektet Visioner i norr och lyft frågor till regeringen. Detta har påverkat samhället, bland annat har många av Sveriges kommuner jobbat eller jobbar med att ta fram arkitekturpolicyer. Och i samtalen kopplas arkitektur och hållbarhet ihop på ett självklart sätt. Jag tänker att här finns så mycket att göra. Inte bara jag utan hela Sverige har mycket att göra. / GLAS 3.2022 73