Omtanke 1
självbestämmande förbättrats. Vi har dock en bit
kvar innan vi uppnått jämställdhet, vilket inte minst #metoo-rörelsen visat. Och det finns delar av olika kvinnoorganisationer som är rädda för att PAS ska skruva tillbaka klockan i kampen för jämställdhet och ge män som begår misshandel eller andra övergrepp rätt att umgås med sina barn för att de kan hävda att barnen är utsatta för föräldraalienation. – Ja, det är naturligtvis en risk, men det finns utarbetade metoder som fungerar mycket bra. Dessutom är det nästan lika många kvinnor som blir alienerade idag, men då anklagar man dem för Münchhausen Syndrom by Proxy istället för sexuella övergrepp och direkt misshandel, säger Lena Hellblom Sjögren. HON BESKRIVER SITT jobb som expertvittne som ett detektivarbete, där hon rekonstruerar familjens historia och skapar kronologisk ordning i alla dokument. När detta väl är gjort så brukar bilden bli väldigt tydlig. – Det kan vara en vårdnadstvist där den ena föräldern anklagar den andra för att hela tiden vilja ha kontroll, medan det rent historiskt framkommer att det är den andra som hela tiden tagit kontroll och slutligen då tagit barnen från den andra föräldern, berättar Lena Hellblom Sjögren. Hinner det sedan gå några veckor eller månader utan kontakt mellan barnen och den ena föräldern kan alienationen vara fullbordad och vägen tillbaka så mycket längre. – Jag jobbar för barnens rätt till båda sina föräldrar så länge föräldrarna är ”good enough”, vilket de allra flesta är, säger hon och fortsätter. – Om barnen tvingas förkasta den ena föräldern så innebär det att de också tvingas förkasta halva sig själva, vilket skapar psykisk ohälsa. I SVERIGE HAR vi idag cirka 7000 utdragna och komplicerade vårdnadstvister per år att jämföra med cirka 50 000 separationer totalt per år. Jämnar vi till siffrorna så kan vi säga att cirka tio procent av alla separationer leder till allvarliga vårdnadstvister. – Det innebär att ungefär 90 procent löser sig genom att de vuxna agerar som vuxna och det är ju mycket positivt, säger Lena Hellblom Sjögren. Om 7000 barn per år lever i det, som Lena Hellblom Sjögren bläddrar i en nyutkommen bok från Rädda Barnen som heter ”Ett fredat rum” och som tar upp ”högintensivt familjerättsliga konflikter”. Rädda Barnen kallar ”högintensivt familjerättsliga konflikter” ( 2017 ”Ett fredat rum”) så bör detta kunna ses som ett folkhälsoproblem, menar hon. – Det skapar inte bara psykisk ohälsa hos barnen, utan också de vuxna runt barnen, ungefär tio per barn, drabbas. Självmord förekommer i de allvarligaste fallen av föräldraalienation i både vårdnadsmål och LVU-mål, men någon statistik finns inte ännu, berättar Lena Hellblom Sjögren.. DET FINNS OCKSÅ en Facebook-grupp och förening som heter ”Pappabarn” som arbetar för barns rätt till sina båda föräldrar. Motsvarande grupp för kvinnor heter Fria barn. Men ett av de absolut allvarligaste problemen som Lena Hellblom Sjögren ser är framför allt att socialtjänsten saknar tillförlitliga metoder för att avgöra hur ett barn mår och vad som påverkar det, men också tid och resurser att göra riktiga utredningar och egentligen det jobb som hon gör som utredande psykolog. – Ja, det är egentligen socialtjänstens jobb, men de har inte tid. Det BBIC-formulär som används idag ger heller inte svar på de viktigaste frågorna och grundar sig inte på evidensbaserad metodik, vilket är både olyckligt och förvånande, säger hon. – Istället blir det en fråga om subjektiva tyckanden, och när en handläggare från socialtjänsten vittnar i en domstol om att ”Kalle mår mycket bättre nu när han inte har kontakt med den ena föräldern” så saknar det oftast en objektiv referenspunkt, fortsätter Lena Hellblom Sjögren. ISTÄLLET VILL HON införa ett frågeformulär som exempelvis ”Kid Scan” eller ”PARQChild”, där bland annat barnets känslomässiga bindningar till föräldrarna belyses på ett mer tydligt sätt. – Och jag förstår inte hur vi som samhälle kan abdikera från vårt vuxenansvar och låta barnen ”välja” om de vill ha kontakt med en förälder. Vi vet att barn behöver båda sina föräldrar och deras familjer i den mån det är möjligt, är de bara tillräckligt goda föräldrar ska det valet aldrig behöva göras, menar Lena Hellblom Sjögren. Den 24-25 augusti anordnas en konferens i Stockholm med PA som tema. Den heter ”Vad är föräldraalienation? Vad kan göras åt den?” och ett flertal internationellt ansedda psykologer och andra med specialkunskap om PA kommer för att föreläsa och samtala om ämnet. Alla berörda yrkesgrupper, socialhandläggare, jurister, poliser, psykologer, lärare och så vidare är välkomna att delta i konferensen som är den första i sitt slag i Sverige. En allmängiltig definition av barnets bästa Lena Hellblom Sjögren har utifrån föräldrabalken, europeiska människorättskonventionen och barnkonventionen skapat en definition om barnens bästa. Barnets bästa är att få tillräckligt god omvårdnad, kärlek och bekräftelse i vardaglig kontakt med båda sina föräldrar och dessas nätverk (eller de som varaktigt under barnets uppväxt finns för barnet i föräldrarnas ställe), inte kvarhållas eller bortföras (varken till annat land eller inom landet), inte utsättas för fysiska eller psykiska övergrepp, få sin rätt till familjeliv och bibehållen identitet respekterad, samt ha rätten att fritt uttrycka sin egen mening, om förhållanden som barnet har korrekt information om samt ålder och mognad att förstå, utan att någonsin ställas inför att välja en av sina föräldrar framför den andra. www.ssil.se | 37