Omtanke 1
FORSKNING Suicidprevention för ensamkommande Karo
linska Institutet har på uppdrag av Kunskapscentret för ensamkommande barn kartlagt förekomsten av självskadebeteende, suicid, suicidförsök och annan dödlighet i gruppen asylsökande ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Karolinska Institutet har på uppdrag av Kunskapscentrum för ensamkommande barn kartlagt förekomsten av självskadebeteende, suicid, suicidförsök och annan dödlighet i gruppen asylsökande ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Suicidtalen 2017 i denna grupp är högt både ur ett nationellt och internationellt perspektiv. Förebyggande åtgärder behöver vidtas för att förhindra fler suicid. I projektgruppen har Ana Hagström, leg. sjuksköterska, master i global hälsa,, Anna-Clara Hollander, leg. psykolog, med dr, post-doc, samt Ellenor Mitten dorferRutz, docent, med dr, forskargruppsledare för Mental Health and Social Integration (MENTE) ingått. PROJEKTET HAR GENOMFÖRTS både vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, avdelningen för försäkringsmedicin, KI, och vid Institutionen för folkhälsovetenskap, KI. Under sommaren och hösten 2015 ökade antalet asylansökningar från ensam kommande barn och unga upp till 21 år kraftigt i Sverige och enligt Migrationsverkets statistik kom totalt 35 369 ensamkommande barn till Sverige det året. Allt sedan den så kallade begränsningslagen trädde i kraft under juni 2016 och tiden för asylansökningar förlängdes har frivilligorganisationer som bland annat #vistårinteut och BRIS påtalat att det bland ensamkommande asylsökande barn och unga funnits personer med tankar och planer på att suicidera. I OKTOBER 2017 gav Socialstyrelsen i uppdrag åt forskare på KI att kartlägga förekomst av självskadebeteende, suicidförsök och suicid bland ensamkommande asylsökande barn och unga under åren 2015 – 2017. Projektet godkändes av en forskningsetisk nämnd och genomfördes under en period av fyra månader med början oktober 2017 till och med januari 2018. Asylsökande har per definition inte uppehållstillstånd och därmed saknar personerna i denna grupp person nummer. Detta innebär att dessa personer inte kan identifieras i den hälsorelaterade befolkningsstatistiken och att det därmed saknas sammanfattande rikstäckande statistik om förekomsten av självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet bland ensamkommande asylsökande barn och unga i Sverige. För att studera förekomsten av dessa problem hos målgruppen har forskarna istället behövt använda datainsamlingsmetoder som inte baseras på personnummer: en sådan metod bygger på att data samlas in med hjälp av olika aktörer som har kontakt med asylsökande barn och unga och att dessa uppgifter sedan sorteras och organiseras för att säkerställa kvalitet och tillförlitlighet. I FÖRELIGGANDE RAPPORT har de primära informationskällorna med avseende på självskadebeteende, suicidförsök, suicid och annan dödlighet varit Migrationsverket, Rättsmedicinalverket (RMV), Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Stockholm, Stadsdelsnämndernas socialtjänster i Stockholm och frivilligorganisationer som träffar barn i sin verksamhet. Det är av uppenbara skäl svårt att uppskatta hur stor hela populationen av ensam kommande asylsökande barn och unga är. Antalet individer är rörligt på grund av bifall, avslag och överklagan på asylansökningar och skiftar således under året. I den beräkning av populationen som gjorts i denna studie ingick både antalet nya asylansökningar under ett visst år samt antalet personer med på gående asyl ansökningar från året innan. Detta resulterade i 23 425 ensamkommande asyl sökande barn och unga i åldrarna 10 - 21 år i Sverige 2017. SAMMANLAGT INTRÄFFADE 12 suicid i denna grupp under 2017. Suicidtal bland ensamkommande asylsökande barn och unga (mellan 10 och 21 år gamla) i hela landet –Konsulentstödda jourhem och familjehem 08-470 54 00 wilma@wilmajourochfamilj.se www.wilmajourochfamilj.se 52 | www.ssil.se Sveriges största Placeringsservice Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal Tel: 0651-160 40 • info@ssil.se • www.ssil.se