Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll krönika
Vårdguiden Tema Hud
Vårdguiden Sid 5
Vårdguiden Tonåringar och sömn
Vårdguiden Dygnsklockan behöver ljus
Vårdguiden Hur var det på nätet idag?
Vårdguiden När allt bara snurrar
Vårdguiden Snusförnuft
Vårdguiden Snusförnuft - text
Vårdguiden Tre som lagt av
Vårdguiden Fiffiga febern Visste du att febern hjä
lper dig att bli frisk? Att sänka febern med läke medel kan kännas skönt ibland, men är sällan nödvändigt. Och det gör dig inte friskare. TEXT JOHAN ÖBERG FOTO PETER RUTHERHAGEN/JOHNÉR B rist på kunskap om kroppens temperatur har lett till att många barn och vuxna tar febernedsättande läkemedel helt i onödan, medan en del äldre personer kan vara sjuka och behöva vård fast det inte syns på termometern. Feber är ingen sjukdom, utan en normal del i vårt immunförsvar. Kroppens termostat i hjärnan ställer om till en högre temperatur när de vita blodkropparna tar hand om en bakterie- eller virusinfektion. – Virus och bakterier trivs inte när temperaturen stiger. Det gör att immunförsvaret lättare kan bekämpa inkräktarna när kroppen blir varmare, säger Märtha Sund-Levander, universitetslektor vid Hälsouniversitetet, Linköpings Universitet, vars avhandling handlade om feber. ”Feber i sig är sällan farligt.” Det här betyder att du inte blir friskare av att dämpa febern med läkemedel. Tvärtom kan de göra att det tar lite längre tid att bli frisk, eftersom febern triggar ditt immunförsvar. Men ibland behövs febernedsättande läkemedel. Till exempel när små barn får hög feber, är hängiga och slöa och varken äter eller dricker. Eller om ett barn har feber och kräks upp all vätska som det får i sig. Vuxna kan behöva ta febernedsättande till exempel för att orka ta sig till läkare. – Feber i sig är sällan farligt. Det är mycket ovanligt att den stiger över 41 grader, säger Märtha Sund-Levander. – När man har feber är det bäst att följa kroppens signaler. Om man fryser lägger man på sig en fi lt, och om man svettas tar man bort den. När man svettas mycket behöver man dricka mer. Att ha svalt i rummet kan kännas skönt. Det är viktigt att ta reda på vad som orsakat febern. Ofta är det enkelt – en förkylning eller infl uensa. Men den kan också vara symtom på något allvarligare. Exempelvis när förkylningsfebern går ner efter någ ra dagar, men sedan går upp igen – då kan man behöva söka vård. Börja med att ringa 1177 och fråga en sjuksköterska. 1177 Vårdguiden nr 1 2014 Feberkramper hos barn En del barn med hög feber får fe ber kramper, vanligtvis mellan sex månader och fem års ålder. Det ser ofta dramatiskt ut, men är i regel inte skadligt för barnet, och det går oftast över efter några minuter. De fl esta barn som får feberkramp får det bara en gång, men ungefär var tredje riskerar att få det igen. Att dämpa febern med läkemedel, eller att kyla ner barnet, Men det kan kännas skönare för barnet. förebygger inte feberkramper. Barn som får feberkramp för första gången ska alltid undersökas av läkare. 21 Om man har feber och dessutom får svårt att svälja, andas eller blir stel i nacken ska man söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning, eftersom det kan vara symtom på något allvarligt. Kroppstemperaturen kan variera från person till person. En vanlig temperatur för friska vuxna är mellan 36 och 37,8 grader. Kvinnors temp varierar under menscykeln med ungefär en halv grad. Hos äldre, svaga personer, kan kroppstemperaturen vara lägre än 36 grader. Att lägga till några tiondelar om man tar tempen i örat, munnen eller armhålan i stället för i stjärten är meningslöst – det är skillnaden mellan din temperatur jämfört med när du är frisk som är viktig. Ta tempen några morgnar när du är frisk, då vet du bättre hur hög febern verkligen är när du blir sjuk. – Men man behöver inte alltid ta tempen när man är sjuk. Det viktiga är inte hur hög febern är utan hur man mår, säger Märtha Sund-Levander. n MER INFORMATION • 1177.se/feber • 1177.se/feberkramper
Vårdguiden Frågor från dass
Vårdguiden Sorg och skuld
Vårdguiden Koll på dina läkemedel
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Baksidan