Nordens Tidning 1
– Vi är helt beroende av att de kommer och att de
stannar. Vi ska göra allt för att få dem att trivas här, vare sig de flyttar hit från Lidingö eller från Somalia! Han berättade hur kommunen absolut inte vill upprepa misstagen från förra stora flyktinginvandringen, den från forna Jugoslavien på 1990-talet. – Då kom över 300 flyktingar till Åre, idag bor bara två kvar. Idag är läget ett helt annat: Sedan 2013 har 600 personer kommit hit och 90 procent är fortfarande kvar. Åre gynnas av sin stora sommar- och vinterturism med många serviceföretag som är i skriande behov av ny personal – och där personalen ofta kan börja arbeta redan innan de lärt sig ordentlig svenska. Men Åres framgångar bygger också på ett väl utvecklat samarbete mellan näringslivet, arbetsförmedlingen och kommunen. Självfallet finns problem och utmaningar kvar, även i framgångsrika Åre. Det gäller bland annat de långa handläggningstiderna för validering av de utbildningar som nyanlända har med sig. Kommunen har dock lyckats få medel från EU:s asylfond för att snabbare kunna bedöma utbildningarna, något som man kan läsa mer om i ministerrådets skrift "Ny i Norden – vägen till arbete" som lanserades på konferensen. En ytterligare orsak till att många flyktingar och andra invandrare i Norden ännu inte kommit i arbete är de hälsoproblem som vissa lider av, inte minst posttraumatisk stress. Men det är inte bara hälsan hos den arbetssökande själv som spelar in, hela familjens hälsotillstånd har betydelse, betonar Magnus Sjöberg på Arbetsförmedlingen i Malmö. Där driver man sedan 2017 ett projekt som just heter "Hela familjen 2.0" med 800 deltagare där alla haft försörjningsstöd i minst två år. – Om mannen i familjen lider av depression eller om barnen mår dåligt i skolan så har den friska hustrun svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Vi måste se till helheten. Och det har man gjort med viss framgång. Majoriteten av dem som deltagit i projektet har "gjort förflyttningar mot självförsörjning". Och minst 60 personer väntas bli självförsörjande i år. EXEMPLEN FR•N konferensen visar att den stora flyktinginvandringen 2015 har bidragit till ett nytänkande på många håll i Norden. Genom Nordiska ministerrådets försorg har exemplen fått spridning över gränserna, genom att man redan 2016 skapade ett nytt samarbetsprogram just inom integration. Syftet: att inhämta, utveckla och sprida budskap och lärdomar. Det treåriga programmet går mot sitt slut, men på konferensen meddelade man att det kommer att förlängas ytterligare tre år. Flyktinginvandringen är inte bara en utmaning, den rymmer också en enorm potential: Nordens åldrande befolkningar är i akut behov av mer invånare i arbetsför ålder, arbetsgivare är redan desperata i sina försök att hitta lämplig personal. Konferensens moderator Jens Berg, tidigare chefredaktör på finländska Hufvudstadsbladet, testade en hårdvinklad rubrik som rymmer korn av sanning: – Utan lyckad invandring kollapsar den nordiska ekonomin. PÅHL RUIN, JOURNALIST MED HUVUDOMRÅDEN INTEGRATION, UTBILDNING, DEMOKRATI OCH EU:S PÅVERKAN PÅ KOMMUNER OCH REGIONER. Projektet ”Nordisk samverkan om integration” är en del av Nordiska ministerrådets temasatsning kring integration av immigranter och flyktingar. Projektet berör flera olika delar av samhällslivet: arbetsmarknad, boende, sociala insatser, barn och familj och glesbygd och demografi. Under varje tema presenteras jämförelser mellan länderna, forskning om migrationens effekter och goda exempel från länderna. Läs mer på hemsidan https://nordicwelfare.org/integration-norden/ Där kan du också kostnadsfritt beställa och ladda ner publikationen ”Ny i Norden – vägen till arbete”. nordens tidning nr 1 | 2019 29 FOTO: FRUGAN/MOSTPHOTOS