Tidningen Energ 1
FOTO: MOSTPHOTOS Ei gör utredning om kapacitetsbr
ist Ei har fått i uppdrag av reg er ingen att utreda kapacitetsbristen i elnäten. I uppdraget ingår att undersöka omfattningen av kapacitetsbristen, hur problematiken sett ut över tid samt analysera förutsättningar och åtgärder kopplat till de problem som identifieras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet senast den 1 oktober 2020. 200 Den nya simuleringsmodellen ska testas i bland annat Uppsala. Ny metod förutspår värme- och kraftbehov ENERGIDATA På KTH utvecklar forskare en ny metod för energi simuleringar som kopplar samman fastigheternas termiska tröghet med det lokala energisystemet. Metoden ska till en början testas i Stockholm och Uppsala. Tidigare fanns enbart energistatistik för enskilda byggnader, men nu finns mer tillgängliga urbana energidata, även för hela stadsdelar. Det ökar möjligheterna att utveckla nya typer av modelleringsverktyg som inte är manuella. – Vår metod innebär att det sker en automatisk generering av fastighetssimuleringar i stor skala. Det kommer att användas för att utvärdera scenarier för energi systemet utifrån kommunala och regionala utvecklingsplaner, säger Olga Kordas, forskare vid KTH och den som leder projektet att utveckla den nya metoden. – Beslutsfattare kommer kunna identifiera flaskhalsar på stadsnivå och bättre kunna planera energisystem och nya områden. – Verktyget kan beräkna värme- och kraftbehov och hur de kommer att interagera med energisystemet. Det kan tala om var det finns behov av nya kraftvärmeverk och hur den termiska trögheten i fastighetsbeståndet kan användas som ett energilager för att optimera investeringar och minska effekttoppar, berättar Oleksii Pasichnyi, doktorand vid KTH som medverkar i projektet. Hjälp att fatta rätt beslut Projektet, som startade i höstas, ska pågå i 1,5 år. Det har finansierats med nära 4 miljoner kronor av Energimyndigheten. Myndigheten lyfter bland annat fram att metoden kan bidra till att Stockholms stad, som är pilotområde tillsammans med Uppsala, på ett bra sätt kan utveckla energisystemet och implementera förnybara energikällor och ha bättre kunskap vid planering av nya områden. Med stora behov av renoveringar och nya områden kan metoden dessutom vara en del i att fatta rätt beslut vid utformning av byggnader och energisystem. Nyttigt verktyg Forskarna ser att många kommer att ha nytta av en sådan här metod, framför allt kommuner, stadsplanerare och energi leverantörer. – Energibolag som levererar fjärrvärme och el kan dra nytta av projektets resultat för att få bättre förståelse för sina energibehov. De kan också på ett mer systematiskt sätt utvärdera potentialen för att integrera förnybar energi och spillvärme som energikällor och användning av byggnadens termiska massa som energilagring, avslutar Olga Kordas. ANN-SOFIE BORGLUND TWh blir elbehovet 2045 enligt Svensk Näringslivs bedömning i projektet Kraftsamling elförsörjning. Det är en ökning med nästan 60 procent jämfört med idag. Svenskt Näringsliv kommer ta fram mer fakta och peka på nödvändiga politiska beslut i sitt projekt. Öresundskraft får pris för fjärrkyla Öresundskraft har tilldelats ”The Global District Energy Award” av Euroheat & Power, för utbyggnaden av fjärrkyla, vilket har lett till minskad el användning och minskat läckage av HFC för kyl produktion. Riksdagspartierna positiva till CCS Sju av åtta riksdagspartier anser att infångning av koldioxid (CCS) är en viktig åtgärd för att klara Sveriges klimatmål om minskade utsläpp till 2045. Enbart Sverigedemokraterna är tveksamma. Det visar en enkät som Sveriges Radios Eko-redaktion har gjort. I slutet av januari kommer regeringens klimatpolitiska utredning som bland annat tar upp CCS. TIDNINGEN ENERGI NR 7 2019 11