Tidningen Energ 1
Tema Vattenkraft A 24 NR 7 2019 TIDNINGEN ENERGI
llt sedan EU:s vattendirektiv infördes i Sverige 2004 har förutsättningarna för vattenkraften diskuterats. Merparten av verken lyder under gamla lagar, många från 1918. Men nu – efter många års utredande och en bred energiöverenskommelse – ska praktiskt taget En del av vattenkraftverken ligger idag i vattenföresamtliga svenska vattenkraftverk omprövas. Alla ska få nya tillstånd med moderna miljövillkor i linje med EU:s krav. Samtidigt är vattenkraften grundbulten i det svenska elsystemet, dels för produktion och effekt men framför allt för att den står för praktiskt taget all reglering i elsystemet: från frekvensreglering på sekundbasis till dygns-, vecko- och årsreglering tack vare de stora vattenmagasinen. Och dess betydelse kommer att öka alltmer i takt med att den förnybara elen växer och svängningarna i elsystemet blir större. Att vattenkraft är förnybar, kostnadseffektiv och flexibel står givetvis på plussidan. Men den medför även stora ingrepp i naturen. Den hotar fiskens vandringar upp- och nedströms i älvarna och de oregelbundna flödena påverkar ekosystemen. Genom de nya prövningarna ska en del av detta kunna rättas till, är tanken, men samtidigt påverkar miljökraven möjligheten att nå de svenska klimatmålen om det innebär att delar av vattenkraften måste rustas ned. Så problematiken kokar ner till följande fråga: Hur ska man göra största möjliga nytta för vattenmiljön till minsta möjliga påverkan på elsystemet? Från den 1 januari 2019 gäller en ny lag som tydliggör de förändringar som krävs för att klara kraven. Och i höstas släppte de tre ansvariga myndigheterna – Havs- och vattenmyndigheten, Svenska kraftnät och Energimyndigheten – ett förslag till en nationell plan för hur miljöprövningarna ska genomföras konkret. Planen ska ge vägledning för det komplexa arbetet att ompröva den svenska vattenkraften. – Vi har ett uppdämt behov. Många av de gamla kraftverken har haft tillstånd för evigt och mindre än fem procent av verken har fungerande fiskvägar. Vi har haft ett kunskapsglapp i de här frågorna och nu behöver vi komma ikapp, säger Johan Kling, strateg på Havs- och vattenmyndigheten. Totalt handlar det om runt 1 800 vattenkraftverk som ska prövas mellan 2022 och 2038. Verken har grupperats i hela eller delar av avrinningsområden: åtgärder i det ena verket påverkar ju verken längre ned eller upp i samma älv. I den nationella tidplanen finns en detaljerad tidplan för hela processen för samtliga avrinningsområden, år för år. Mindre än fem procent av verken har fungerande fiskvägar. Johan Kling, strateg på Havs- och vattenmyndigheten. komster som är klassade som KMV, Kraftigt modifierade vatten. Det gäller framför allt många av de storskaliga verken, som står för majoriteten av produktion och reglering. (En dryg tiondel av verken står idag för 98 procent av effekten och reglerkraften.) För dessa är miljökraven annorlunda, här räcker det att uppnå ”god ekologisk potential” eftersom vissa åtgärder skulle få stor påverkan på Sveriges reglerkraft. För de vattenkraftverk som inte är klassade som KMV kan typiska åtgärder bli någon form av fiskväg och miljöanpassad vattenreglering. Många av dessa kraftverk är dock strömkraftverk, vilket gör att man inte behöver göra lika stort ingrepp i produktionen. För att klara de många åtgärder som krävs har branschen startat Vattenkraftens miljöfond där de största kraftbolagen satt in 10 miljarder kronor som ska täcka större delen av de totala åtgärdskostnaderna (läs mer på sid 28). – Målbilden är att inget verk kommer att rivas ut av miljökraven i sig. Men för vissa verksägare kan det vara ekonomiskt fördelaktigt att få pengar från fonden om man har funderat på att avveckla. Då täcker den 95 procent av kostnaden, säger Johan Kling. Miljöåtgärderna får leda till en total minskning med max 1,5 TWh eller 2,3 procent av den totala vattenkraftsproduktionen, enligt ett riktvärde från de ansvariga myndigheterna. Riktvärdet säger dock inget om vilka miljöåtgärder som kan krävas för det enskilda verket. Hur ska ni kunna hålla koll på att åtgärderna verkligen håller sig inom denna gräns? – Vi kommer fortlöpande bevaka hur vattenmyndigheterna förhåller sig till riktvärdet. Om riktvärdet överskrids kommer vi kontakta regeringen och säga att det här håller på att hända, säger Johan Kling. E n av knäckfrågorna i omprövningarna rör verk som ligger i eller i anslutning till Natura 2000-områden, där art- och habitatdirektiven gäller (som listar arter och livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden). Totalt handlar det om cirka 200 vattenkraftverk med en installerad effekt på cirka 1 750 MW (en dryg tiondel av den totala vattenkraftskapaciteten), varav ett drygt 20-tal är storskaliga reglerkraftverk. Här finns risk för stora målkonflikter. Det finns heller ingen gräns för hur mycket åtgärderna i dessa områden får kosta i produktionsminskning – de ligger utanför riktvärdet. – Ja, det kommer att bli svårt. Bevarandeplanerna i dessa områden är inte tillräckligt tydliga. Länsstyrelserna behöver se över dem för att vi ska få bättre underlag. I slutändan blir det en fråga för domstolarna: antingen får vi ta konsekvenser för energisystemet