Tidningen Energ 1
”Solceller borde få effektgaranti” Den som köper
solceller borde få en energi- och effektgaranti. Det anser forskaren Björn Karlsson på Högskolan i Gävle. Ofta utlovas det att solcellerna ska producera mer solenergi än de i själva verket gör, enligt Björn Karlsson. Det är bakgrunden till ett aktuellt forskningsprojekt på Högskolan i Gävle. – Det finns ingen standardiserad Björn Karlsson, forskare Högskolan Gävle. metod för att installationsprova systemet. Enkla metoder för att uppskatta inverkan av skuggning av solceller saknas också. Idag betalar köparen för ett antal moduler med angiven effekt. Mitt mål är att köparen ska betala för en utlovad energimängd som ska kombineras med en effektgaranti, säger Björn Karlsson. Björn Karlsson och hans forskargrupp arbetar med att ta fram ett standardprogram för simuleringar som ska användas vid installation av solceller. Genom simuleringar kan programmet ge en mer korrekt bild av vilken effekt solcellerna kan producera beroende på var i landet man bor och hur solcellerna är placerade. I simuleringsprogrammet ingår klimatfiler som baseras på instrålningsmätningar från SMHI och ger värden både på diffus och direkt solinstrålning. Skuggning kan också simuleras i programmet, så att köparen får adekvat information om var det är bäst att placera solcellerna. – Efter simulering ska systemet med solcellerna installationsprovas för att få fram den nominella effekten. Instrålningen kan mätas med en fotodiod. Målet är att programmet ska tillhandahållas gratis av energirådgivare ute i kommunerna. – Vi måste ha en prestandaprovning av de solcellssystem som installeras. Köparen ska betala för den energimängd som solcellerna kan ge och inget annat. MARIE KOFOD-HANSEN FOTO: MOSTPHOTOS som ska bli en del av mikronätet. Intresset har framför allt varit stort från äldreboendet. Här finns en önskan att se hur mycket energi som solen ger och hur mycket energi som äldreboendet gör av med. I projektet har även en prismodell som uppmuntrar egenanvändning av solel utvecklats. Prismodellen omfattar tre av varandra oberoende beståndsdelar. Den första handlar om att införa spotpriser. Den andra är en tidsdifferentierad prissignal, som bygger på att det ska vara billigare att använda el mitt på dagen. Den tredje innebär att priset och antalet timmar per ON OFF ”On Off eller mittemellan” genomförs av USER – Uppsala Smart Energy Research Group i samarbete med Rise Interactive, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED) på KTH, Eksta Bostads AB och Ferroamp. dag som definieras som soltimmar även varierar med säsonger. – Planen är att testa den tidsdifferentierade prissignalen empiriskt i projektet, säger Cajsa Bartusch. Forskargruppen är involverad i flera olika projekt med användarperspektiv på smarta elnät. – I ljuset av insikten att ett smart elnät aldrig blir smartare än dess användare, behöver vi fokusera mer på vilken roll elkonsumenter och prosumenter kan spela i framtidens smarta elnät, säger Cajsa Bartusch. MARIE KOFOD-HANSEN TIDNINGEN ENERGI NR 7 2019 59