Tidningen Energ 1
GÄSTKRÖNIKA Rädda de mindre vattenkraftverken V a
ttenkraft spelar en viktig roll i ett hållbart samhälle genom sin produktion och reglerförmåga. De 1 900 mindre kraftverken (<10 MW) bidrar med nära 5 TWh och 1 000 MW effekt och står för 17 procent av den tillgängliga effekten i SE4 (södra Sverige) under förbrukningstoppar. De små vattenkraftverken bidrar på många olika plan: dels till nätstabilitet och till residuallasten, dels kan de öka reglerbidraget och säkerheten i elförsörjningen genom ö-drift. Därtill minskar de klimatutsläppen, motverkar extremflöden, är viktiga för vattenförsörjning, skapar förutsättningar för bad, fiske och annan rekreation och skyddar månghundraåriga landskapsbilder och kulturmiljöer. Mot bakgrund av den betydelse och den potential som de mindre kraftverken har borde man se positivt på alla de möjligheter att utveckla verksamheten som finns. Men svenska myndigheter har av outgrundliga skäl fått för sig att kraftverk och dammar ska rivas ut. Detta är det mörka moln som hänger över alla kraftverks ägare. ”Nu gäller det att politikerna inser att man måste komplettera sina tidigare beslut.” en rad sätt söka runda de två huvudprinciper som riksdagsbeslutet innehåller för att värna vattenkraft i avvägningen mot vattenmiljö: att produktionsbortfallet på grund av nya miljöåtgärder får ta 1,5 TWh i anspråk samt att myndigheterna ska ”fullt ut utnyttja det utrymme som EU-rätten ger i fråga om att klassa vattenförekomster som ... kraftigt modifierade (KMV)”. För att mindre kraftverk ska värnas och utvecklas enligt riksdagens beslut måste riksdag (= genomförandegruppen) och regering använda förordningarna för att styra upp myndigheterna och ge mycket stramare tyglar i NAP-en: • Produktionsbortfallet måste hålla sig inom 1,5 TWh eller 2,3 procent och för mindre kraftverk ska det inte få överstiga 6,5 procent. • Alla vattenförekomster med vattenkraftverk ska KMV-klassas och vid behov ska MSK (Mindre strängt kvalitetskrav) användas. • Minimivattenföring ska inte behöva uppgå till medellåg vattenföring (MLQ) i mindre vattendrag. Finns det inget ljus i mörkret? Jo, en stark politisk majoritet vill ju värna och utveckla de mindre kraftverken. Nu gäller det att poVi små vattenkraftsägare bejakar EU:s vattendirektiv, att främja hållbar vattenanvändning. Likaså ser vi positivt på att riksdagen godkände propositionen Vatten miljö och vattenkraft. Där framhålls den småskaliga vattenkraftens energisystemnyttor och att effekten kan ökas. Trots detta fortsätter Havs- och vattenmyndigheten (HaV), vattenmyndigheterna och de flesta länsstyrelser att i strid med vattendirektivet och svenska politiska beslut att verka för en utrivning av mindre kraftverk i stor skala. HaV:s förslag till nationell plan för omprövning av vattenkraften (NAP) liksom förslaget till förändringar i två centrala föreskrifter ger fritt fram för vattenmyndigheter och länsstyrelser att driva krav som leder till utrivningar. Myndigheterna driver sina agendor genom att på litikerna inser att man måste komplettera sina tidigare beslut för att myndigheterna ska inse vad klockan är slagen. Även samarbetet med Vattenkraftens Miljöfond och de två pilotprojekten i Alsterån och Tidan är positiva tecken. Pilotprojekten visar vilken gigantisk uppgift vi alla står inför när 2 400 kraftverk och dammar ska omprövas de kommande 20 åren. Thomas Sandberg, ordförande Svensk Vattenkraftförening TIDNINGEN ENERGI NR 7 2019 33