Nollelva 1
Temadagar du inte visste att du behövde Temadagar
är ypperliga tillfällen att få äta en semla eller rensa ur sin dator. Ingenting #STXLM Jag minns ingenting. Bandet alltså. Ni vet det där indiebandet som gav oss låtar som "Punkdrömmar", "Halleluja!" och "Dina händer är fulla av blommor". Bra grejer, ett personligt favoritband faktiskt under några år där på 00-talet. Men nu har det gått hela nio år sedan senaste albumet, även om flera av låtarna här faktiskt har strösslats ut sedan tre år tillbaka. Och under den tiden har det hänt en del, inte minst har Ingenting lagt elgitarrerna på hyllan och istället skaffat sig en mer elektronisk kostym. Det är dock inget som stör mig nämnvärt, jag är mest glad att Ingenting är tillbaka och att de låter så bra som de gör. Okej, covern på Gyllene Tiders gamla låt "Billie" kunde de ha skippat, den är bara fånig. Men annars finns det mesta där: Christopher Sanders väna röst, de fina melodierna och den fluffiga känslan i ljudbilden. Det finns några spår som inte riktigt håller måttet och vissa fans tycker måhända att detta pånyttfödda Ingenting känns lite spretigt och vilset, och det kan man absolut tycka. Men comebackskivan har också ett gäng låtar som är riktigt trevliga att lyssna på, och det är de som jag väljer att fokusera på. (TP) Dalaplan Du går aldrig ensam Fjärde plattan från Malmöbandet Dalaplan tar ut svängarna lite mer än de tidigare plattorna, och sånt är ju nästan alltid kul. Kanske lite extra just i detta fall eftersom Dalaplan är den typ av band där man anat att det finns en större potential än vad de hittills visat. Bandet bildades 2009 och har byggt upp ett rykte som en stark liveakt. Musikaliskt har det handlat om en mix av garagerock, pop och punk, och säger man Malmö och skramlig rock går tankarna såklart till namn som Kal P Dal och tidiga Wilmer X, och Dalaplan fortsätter den traditionen. På tal om de sistnämnda så medverkar faktiskt Stefan Björk som tidigare var medlem i Wilmer X. Även Nix Vahlberg och Hasse Östlund från Nomads gör ett gästspel. Lyssnaren bjuds på 16 spår, inklusive intro och outro, om kärlek, hat, separation, kaos och försoning, och oftast röjer bandet på i gammal god anda så som fansen vill ha det. Men här finns som redan nämnts även en större bredd i materialet och utförandet. Inte så att man trillar av stolen men för den som kan sitt Dalaplan går det att hitta detaljer i både texter och musik som känns nya och intressanta. (TP) Soilwork Verkligheten En riktig hårdrockssmocka så här i början av året sitter fint. Det gör att man vaknar till ur jul- och nyårsslummern och kan börja ta nya tag inför det nya året. Det har gått snart tre år sedan Soilworks senaste platta "Death Resonance", som var ett slags hopkok av gammalt och outgivet material, så många fans har säkert gått och längtat efter nya låtar av de Helsingborgsbördiga metallhjältarna. Den elfte plattan heter "Verkligheten" och har två låttitlar på svenska, men tvivla icke, det är fortfarande melodisk dödsmetal på engelska som gäller. Skivan är inspelad i Nordic Sound Lab studios i Skara av producenten Thomas “Plec” Johansson. Det är också det första albumet med Bastian Thusgaard på trummor. Soilwork har varit med i gamet sedan 1996 och kan sin grej. De släpper inte ifrån sig något halvdant, och inte heller denna gång. "Verkligheten" är en snortajt och välproducerad platta som gör det mesta rätt. Faktum är att den låter så bra och välpolerad att jag nästan tycker att musiken är för perfekt. En låt som exempelvis "Stålfågel" är så snärtig och hitbetonad att jag nästan blir irriterad. Och okej, om man klagar på att en skiva har för lite skavanker - då är den nog rätt bra. (TP) Nedan listar vi några av årets första temadagar. Kända och mindre kända. 29 JANUARI Veganpizza-dagen 1 FEBRUARI Skogens dag Vegetariska dagen 2 FEBRUARI Internationella våtmarksdagen Internationella tvillingdagen 3 FEBRUARI Morotskakans dag 4 FEBRUARI Vargens dag 5 FEBRUARI Nutelladagen 12 FEBRUARI Clean Out Your Computer Day 13 FEBRUARI Fettisdagen Internationella pannkaksdagen 14 FEBRUARI Alla hjärtans dag Mono Mind Mind Control Mono Mind var länge ett hemligt popband och trots bristande uppgifter om vem eller vilka som var med i bandet så lyckades man få till hitlåtar i både USA och Frankrike. Nu vet vi att det är vår svenske popkonstnär Per Gessle och hans kompisar som ligger bakom hela projektet - den gode Gessle slutar aldrig att förvåna. För en tid sedan släppte han två countrydoftande plattor och nu detta. Mono Mind är kanske det knasigaste han gjort, samtidigt visar han att han fortfarande är kung av melodier. Inom denna genre är melodierna allt och här har man lyckats. Må vara att den dataprocessade sångrösten är knäpp och konstig, men det är nog det som behövs för att sticka ut och nå en ny publik. Mono Minds musik är inte på något sätt nyskapande och ej heller de påhittade och tecknade figurerna - projektet påminner inte så lite om Gorillaz. Finns det några bra låtar då? Jo vars...”Message of Love”, Stranger on a Bus”och ”Lala Love” finner vi inom denna kategori. Den andra kategorin... avdelningen ”sämre låtar” finner vi i de remixade spåren som känns helt utdaterade och profillösa. (JL) Kennelklubben Kennelklubben Det är ett tufft jobb att vara synthare 2019. Både fans och artister tillhör ett åldrande släkte och man får söka med ljus och lykta efter ny musik att lyssna på. Då och då kan det dyka upp ett Priest eller en Rein, men mestadels är det fortfarande de gamla banden som regerar. Detta är visserligen Kennelklubbens debutskiva, men det har tagit dem 30 år att få till den. Bandet bildades redan 1988 men har legat vilande tills nu, då det plötsligt har hänt grejer. Bakom Kennelklubben står de gamla kompisarna Martin Brändström från metalbandet Dark Tranquillity(!) och Christer Lundberg från Universal Poplab. Den sistnämnda är ju redan ett stort namn i synthsverige och gör heller ingen besviken genom sitt nya projekt Kennelklubben. Trevliga, lättrallade poplåtar i klassisk synthskrud med Lundbergs karaktäristiska röst som snyggt kännetecken. En sak det är ännu större brist på än svenska synthband är svenska synthband som sjunger på svenska, och därför är det extra roligt att Kennelklubben nu debuterat med denna Göteborgshyllning. Det vimlar av lokala referenser, vilket är kul och ger lite färg till de melodramatiska texterna. Bra jobbat av Kennelklubben. (TP) Håkan Hellström Illusioner Håkan Hellström har nu uppnått en sådan status att han kan göra lite som han vill. Han kan nöja sig med att göra en konsert på Ullevi vartannat år om han vill det, han kan helt skippa att vara med i olika tv-program om han vill det, och han kan välja att göra som han gjorde med detta sitt nionde album: att bara släppa det helt plötsligt utan förvarning eller marknadsföring. Dessutom är det ingen vanlig Hellströmskiva. Här finns inga energisprutande arenafestnummer som får publiken i extas. Tveksamt om någon av låtarna kommer bli en radiohit och finns det några elgitarrer har Göteborgsartisten dolt dem väl. Istället verkar Håkan vilja röra sig mot den vis- och SvenBertil Taube-värld han tidigare varit inne och nosat på. Det här är skärgårdssånger som funkar bäst att lyssna på liggandes på en kobbe en varm sommardag. Stillsamma, små fina kompositioner som visserligen fått en pampig inramning med orkesterarrangemang men som ändå känns mer intima och personliga än det mesta han gjort tidigare. Björn Olsson har skrivit låtarna och Göteborgs symfoniker står för kompet. Mumma för fansen men kanske inte lika intressant för den breda massan. Själv är jag ytterst tveksam vid första lyssningen men märker snart att plattan växer för varje spelning. (TP) NOLLELVA 45 15 FEBRUARI Internationella barncancerdagen Geléhallonens dag 20 FEBRUARI Slarvighetens dag 22 FEBRUARI Alla scouters dag 27 FEBRUARI Internationella isbjörnsdagen