TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD LRF:s tips till den som riskerar att bli
av med mark 1 2 3 4 5 Man bör skriva in i kontraktet att ”det är av synnerlig vikt” att gården hålls snygg och städad. ip Herlitz 7 syn när man upplåter ett arrende första gången. Då går auktoriserade synemän igenom hela gården och värderar brister i ett protokoll. Om bristerna blivit större när arrendatorn lämnar ska markägaren ha ersättning. Om arrendatorn förbättrat gården ska han eller hon ha ersättning. – En syn är visserligen förenad med kostnader, men man ska se synen som en försäkring. Utan syn är det svårt att få ersättning för att gården försämrats. 8 9 Använd ditt sunda förnuft. Ta kommandot över frågan. Se dig som en professionell part. Skaffa dig kunskap om problemet. Skapa dialog med motparten och upprätthåll den. Klara ut vad motparten vill. Ta kontakt med andra drabbade och håll ihop. 6 Ta kontakt med regionala LRF. Är ni flera som drabbats kan LRF arrangera möten för er. Ta kontakt med sakkunnigt biträde. Klara ut med biträdet vilka dina rättigheter är så att du vet vilka ekonomiska förutsättningar som gäller. Skapa en förtroendefull relation till ditt biträde. Följ de råd du får och gå aldrig förbi biträdet. Träffa aldrig en överenskommelse med motparten utan att du dessförinnan är klar över vad den innebär. 10 Biträdet kommer att fråga om du ska driva ärendet vidare eller göra upp i godo. Om du och din motpart ska ha en fortsatt relation så är förlikning det bästa. Lantbruk Äganderätten — ett visst skydd mot exploatering Det är många som kastar lystna blickar på jordbruksmark som passar att exploatera. Äganderätten är alltid aktuell för markägare. Text Tina Andersson BOSTÄDER, VÄGAR, köpcentrum och industrier. Mycket är lockande att bygga på öppen mark nära tätorter, men när åker blir asfalt är möjligheten att odla borta. – Jordbruksmark behöver ett starkare skydd. Vi borde tänka mer framåt och förbättra förutsättningarna för att öka livsmedelsproduktionen i Sverige, säger Åsa Hill, äganderättsexpert på LRF. Organisationen hade gärna sett att Åsa Hill jordbruksmark kunde klassas som riksintresse. Det är dock inget som Riksintresseutredningen föreslår i sitt slutbetänkande till regeringen i december 2015. Däremot finns ett annat, nytt inslag. Utredningen tycker att länsstyrelsen ska bevaka att bestämmelserna i miljöbalken om när brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk verkligen följs. Analyser visar att nuvarande regler om exploatering av jordbruksmark inte alltid respekteras av kommunerna, enligt Riksintresseutredningen. ÅSA HILL BESKRIVER att det förstås kan vara positivt att få ett erbjudande om att sälja till bra pris. En tvingande överlåtelse genom expropriation känns för det mesta negativ. Även lantbrukande grannar kan uppleva problem genom störningar, skräp, arrenderat bete som försvinner liksom möjligheterna att expandera. – Man exponeras ofta ofrivilligt som fastighetsägare av planer på samhällsutbyggnad. Det är lätt att känna att man inte bett om att bli föremål för detta, som kan kosta både pengar och tid, säger Åsa Hill. Ersättningen ifrågasätts Ersättningen till markägare är troligtvis inte tillräcklig när åkermark tas i bruk för annat än odling. Text Tina Andersson KÄLLA: LRF let, berättar Anders Lindh ga en att den handlar om a n lar om tt man inte vet var man är. – Rä s– R d lan handlar om att m man tappar kontrollen. M a är också rädda för ång andra besökare i skogen. a Man är rädd för att bli överfalMan len. att d ofta att m len. 17 procent uppger även att de skulle besöka skogen oftare om man inte riskerade att möta lösa hundar. DET ANSER Sveriges Jordägareförbunds nytillträdda generalsekreterare Anders Grahn. Han förklarar att det är en sak att kompensera för avkastningsbortfall. Det är en annan sak att verkligen ersätta alla ekonomiska konsekvenser som en minskning av arealen leder till för markägare. – Ta exemplet att du har 600 hekAnders Grahn tar åkermark och blir av med 100 hektar. Då står du plötsligt med en maskinpark och ett byggnadsbestånd som är överdimensionerade, inköp som blir annorlunda och arbetskraft som behöver anpassas, säger Anders Grahn. ANDERS GRAHN TYCKER att beräkningen av ersättning till markägare – vilken brukar vara fastighetens marknadsvärde plus 25 procent – borde ses över för att få den mer verklighetsnära och mindre schablonartad. – Det kanske kunde göras i någon form av utredning. Det här med att åkermark exploateras är knappast ett försvinnande problem, säger han. Tillväxt 9 FOTO: LARS ESKILDSEN