Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
Mellan 2018 – 2020 uppskattades den genomsnittlig
a ekonomiska stabiliteten till omkring 3,7 på skalan. Men i år ser vi för första gången ett betydande hopp uppåt, till 4,3. Det är särskilt glädjande att ingen organisation i år beskriver sin ekonomiska stabilitet som mycket dålig, och att andelen som betecknar den som dålig mer än halverats, från 12 procent 2020 till endast 5 procent 2021. Samtidigt har andelen som upplever sin ekonomiska stabilitet som bra (5 på skalan) ökat från 15 procent 2020, till 32 procent 2021. Sammantaget är det alltså betydligt färre organisationer som har instabil ekonomi och betydligt fler som betecknar den som stabil. 0% 10% 20% 30% 40% Mycket dålig Dålig Sådär Okej 2020 2021 *Ekonomisk stabilitet 2020 och 2021 Trots ett år som inneburit inställda aktiviteter, minskad försäljning och på många håll minskat medlemsantal har ungdomsrörelsens ekonomiska stabilitet alltså förbättrats betänkligt. Det är glädjande. Särskilt med tanke på hur viktig den är för organisationers möjlighet att utveckla sina verksamheter, nå ut till fler barn och unga, och inte minst för det hållbara engagemanget. Det är uppseendeväckande vilka positiva effekter förhållandevis små medel kan ha för en ungdomsrörelse som under många år tvingats vänja sig vid allt mindre stöd. Att höja de fria medlen är uppenbart en billigt och effektivt metod för att stärka demokratin, civilsamhället och barn- och ungas möjligheter till en meningsfull fritid. Effekten är direkt och betydande för hundratusentals barn och unga över hela Sverige. Den markanta stabiliseringen av ungdomsrörelsens ekonomi borde göra det enkelt för regeringen att inse att långsiktiga fria medel är vägen framåt för en välmående, anpassningsbar och hållbar ungdomsrörelse. Med alla de positiva effekterna vi sedan tidigare vet följer av ekonomisk stabilitet och den relativt låga finansiella inversteringen i åtanke är förhoppningen att det ökade stödet permanenteras. Bra Mycket bra 20