Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
och kontakter till politiska makthavare. Det kan
handla om tillträde till nätverk, samråd, dialogforum eller personliga kontakter med tjänstepersoner eller politiker. Organisationer med insiderstatus inbjuds nästan 10 procent oftare än andra. Lundbergs studier visar alltså att organisationer som redan har tillit, trovärdighet och kontakter hos statliga aktörer ges större möjligheter att påverka politiken. På så sätt skapas en självförstärkande mekanism där redan etablerade organisationer fortsatt bjuds in att delta, medan de som saknar kontakter oftare lämnas utanför. 9 Lundbergs studie analyserar inte barn- och ungdomsorganisationer specifikt men det är rimligt att anta att dessa generellt har färre etablerade kontakter, lägre trovärdighet och tillit än vuxenorganisationer. Bristen på ”insiderstatus” kan alltså vara en pusselbit till varför barn- och ungdomsorganisationer i allt lägre utsträckning bjuds in i utredningar eller deltar i remissprocesser. Idédriven ungdomsrörelse Ytterligare en förklarande faktor kan ha att göra med vad som nämndes tidigare – att religiösa och idéburna civilsamhällesorganisationers deltagande i SOU-processen har minskat särskilt mycket. Under lång tid har vi sett en förändrad syn på civilsamhällets grundläggande roll i samhället – från idébärare till serviceutförare. Civilsamhället förväntas i allt högre utsträckning utföra välfärdsuppgifter så som socialt arbete, flyktingmottagning, förskoleverksamhet och vidare, snarare än att vara en demokratisk påverkansaktör som driver på nya politiska idéer, perspektiv och förslag. Men inom ungdomsrörelsen är idéburna organisationer fortsatt framträdande. Eftersom den idédrivna delen av civilsamhället inte längre värderas lika högt har idéburna organisationers perspektiv sannolikt kommit att nedvärderas även i SOU-processen. Skiftet från ett idé- till ett utförandebaserat civilsamhälle slår därför särskilt hårt mot ungdomsrörelsens deltagande eftersom den i hög utsträckning fortfarande utgörs av idébaserade organisationer. UNGDOMSRÖRELSEN MISSGYNNAS Sammantaget visar forskningen på två större samhällsförändringar som tycks missgynna barn- och ungdomsorganisationers deltagande i SOU-processen: (1) Avvecklandet av den svenska modellen gynnar deltagande från etablerade aktörer med hög legitimitet men missgynnar organisationer med lägre grad av ”insiderstatus”. (2) Parallellt med avvecklandet av den svenska modellen har civilsamhällets roll förskjutits, från idébärare till serviceutförare. En konsekvens kan vara att religiösa och idéburna organisationers perspektiv är mindre önskvärda, vilket särskilt drabbar ungdomsrörelsen. Lundberg, Erik. ”Does the government selection process promote or hinder pluralism? Exploring the characteristics of voluntary organizations invited to public consultations.” Journal of Civil Society 9.1 (2013): 58-77. 9 50