Rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2021 1
Samverkan mellan stat och civilsamhälle har setts
som en naturlig del av den offentliga beslutsprocessen under stora delar av 1900-talet. Civilsamhällets deltagande var en av grundpelarna för den ”svenska modellen”, där staten tillsammans med civilsamhället formade politiken och kompromissade sig fram till välförankrade politiska beslut. 2 Den svenska modellen med dialog och kompromiss var och är, enligt Lundberg, en effektiv metod för att skapa förankring, medbestämmande och för att en mångfald av perspektiv och intressen ska representeras. Civilsamhället bidrar med ”kunskap, idéer och perspektiv där staten inte själv förfogar över adekvat eller tillräckligt detaljerad kännedom”, menar Lundberg. Han pekar på hur brett deltagande främjar pluralism och en väl förankrad politisk styrning, vilket i sin tur också skapar legitimitet till både lagstiftning och lagstiftningsprocessen. 3 Lundberg och andra civilsamhällesforskare visar dock att den svenska modellen för policyprocesser och -beslut började ifrågasättas och avvecklas under mitten av 1980-talet.4 Sammanblandningen mellan stat och civilsamhälle ansågs av många vara alltför stor. Civilsamhället kritiserades för att gynna särintressen snarare än allmänintressen. Civilsamhället borde vara oberoende av staten och inte formellt representera densamma, menade kritikerna av den svenska modellen. Och de fick på många sätt gehör. Under 1990-talet drog många organisationer ur sina representanter från statliga myndigheter och styrelser. Därigenom minskade dialogytan och möjligheten till kompromiss, samtidigt som civilsamhällets deltagande i statliga utredningar sjönk. 5 När de formaliserade arrangemangen för dialog och förhandling mellan stat och civilsamhälle avtog växte istället en mer informell form av påverkan och lobbying fram. Samtidigt började civilsamhället roll som utförare av välfärdstjänster lyftas som en allt viktigare del av dess uppdrag. De här förändringarna skapade nya former av dialog i mer informella nätverk där civilsamhället rådfrågas genom samråd, forum och seminarier. Enligt Lundberg har alltså avvecklandet av den svenska modellen inte nödvändigtvis flyttat makthavare och civilsamhället längre ifrån varandra. Samtalet har snarare bytt skepnad och innehåll. Men inte utan demokratiska konsekvenser. I den nya informella relationen är personliga kontakter avgörande och beslut och överläggningar sker i mindre 2 Lundberg, Erik. "Intresseorganisationernas deltagande i politiska beslutsprocesser." Rapport på uppdrag av Demokratiutredningen (2014). 3 ibid 4 Se bland andra Nilsson, Annika, and Carina Listerborn. "Lokala föreningar och demokrati i socialt utsatta bostadsområden." (2015) & Harding, Tobias. Lundberg, Erik. ”Intresseorganisationernas deltagande i politiska beslutsprocesser.” Rapport på uppdrag av Demokratiutredningen (2014). "Framtidens civilsamhälle." Statsrådberedningen, Underlagsrapport 3 (2012). 5 48