Advokaten 1
Gästkrönika GästkRöNiköR pER uNckEl Grundlagsutre
dningen visade enighet och styrka strax Före JUL presenterade Grundlagsutredningen sitt förslag till en reviderad regeringsform. Det var slutet på en fyraårig resa där uppdraget varit att på ett samlat sätt se över större delen av den regeringsform som i sina huvuddrag utarbetades under 1960talets andra hälft. För mig personligen blev ordförandeskapet i utredningen ett tillfälle att återvända till de konstitutionella frågor med vilka jag både inledde och avslutade mitt ”gamla liv” i politiken. Det är minst av allt min sak att recensera det resultat Grundlagsutredningen uppnått. Kommentarerna från de som bedömt vårt arbete pendlar mellan ett slags berömmande ”gott så” och en viss besvikelse över att utredningen inte var mera radikal. Jag ska återkomma till dessa omdömen, men först säga något om vad utredningen faktiskt föreslår. grovt sett kan förslagen indelas i två kategorier – förslag som avser det politiska livets villkor (valdagen, folkinitiativ, personval, statsministeromröstning i riksdagen eller varje val etcetera) och förslag med avsikt att ge det juridiska systemet en tydligare reglering (sättet att utse högre domare, lagrådets ställning, borttagande av det så kallade uppenbarhetsrekvisitet etcetera). Jag menar att utredningens förslag i den första delen alldeles avgjort kan bidra till att vitalisera demokratin och att göra ansvarsutkrävandet lättare. Inte minst gäller detta de steg som föreslås för att stärka personvalet. I denna fråga ska det ingalunda förnekas att det finns en spänning mellan ett valsystem som utgår från partier som grundbultar och ett lättförståligt intresse från väljarna att kunna ge speciella kandidater ett starkare mandat. 20 Jag är själv övertygad om att partier, av i stort det snitt som vi har i Sverige, behövs även i framtiden. Men man får nog vara både blind och döv om man inte också ser dessa partiers kris. I värsta fall blir partiernas kris också ett djupare problem för själva demokratin. Utredningens sänkning av personalvalsgränsen till riksdagen ger större utrymme för den goda kombinationen av parti och personalval. Det är nu upp till partierna att visa hur kombinationen ska fungera i det dagliga politiska livet. Det jobbet kan inte grundlagen utföra. Utredningens andra hUvUdområde rör de mera rättsliga delarna av regeringsformen. Här har ambitionen varit att förstärka tydligheten – rollerna, om man så vill – så att domstolar och förvaltning ska kunna spela en mera pregnant roll i det offentliga livet. Här vill jag skjuta in en invändning gentemot dem som hävdar att detta skulle innebära någon slags ”judifiering” av vårt konstitutionella system. Innebörden skulle vara att domstolarna tar över där regering och riksdag i stället borde råda. Jag menar att detta är en felsyn. Redan i dagens regeringsform anges att demokrati bygger både på folksuveräniteten och lagbundenheten. Båda dessa delar av demokratin måste fungera. Grundlagsutredningens förslag må i sin essens fokusera mest på bristerna inom den rättsliga delen av folkstyret. Förslagens syfte är emellertid inte att ge juridiken någon från demokratin skild uppgift utan att ge de rättsliga systemen en bättre möjlighet än idag att spela den centrala roll som redan den nuvarande regeringsformen anger. Det kan också säjas så här: Advokaten Nr 1 • 2009 Foto: Johannes Jansson