Forskningssupplement 40 1
SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redakt
ör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Illustrationer: Aron Landahl NUMMER 40 Innehåll Ledare av Hans Swärd Mindre erfaren - mer utsatt? av Pia Tham Studien visar hur arbetsvillkoren för socialsekreterare som arbetar med utredningar av barn och unga i Stockholms län förändrats under det senaste decenniet. Samtidigt som arbetsvillkoren i flera avseenden försämrats för hela gruppen är försämringarna mest uttalade för de minst erfarna. Ett annat resultat är att arbetets innehåll avgränsats. Idag är det mer koncentrerat till att utreda medan socialsekreterarna för elva år sedan oftare beskrev sig även arbeta med råd och stöd, behandling och förebyggande. Var förklaringarna till de förändrade villkoren kan sökas diskuteras. Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 1/2016. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu NUMMER 39 Innehåll Ledare av Hans Swärd ADHD; Om förekomst, ökning och konsekvenserna för social barnavård av Tommy Lundström Vad betyder ADHD-explosionen för socialt arbete? I den här artikeln diskuteras ökningen av ADHD-diagnoser och förskrivning av läkemedel, med särskilt fokus på den sociala barnavårdens klienter. I evidensens utkant: exemplet Caring Dads av Hugo Stranz & Åke Bergmark Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 6/2015. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Barnets bästa i teori och praktik. När olika logiker möts. av Lina Ponnert Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 3/2015. Forskningssupplement SOCIONOMENS Forskningssupplement REDAKTION Redaktör Hans Swärd 046-222 94 15 hans.sward@soch.lu.se CHEFREDAKTÖR/ANSVARIG UTGIVARE Lena Engelmark 08-617 44 37 lena.engelmark@akademssr.se KONTAKT Telefon, växel 08-617 44 00 Telefax 08-617 44 41 Adress Box 12800 112 96 Stockholm www.socionomen.nu Tidigare Forskningssupplement hittar du på Socionomens hemsida www.socionomen.nu Senaste Forskningssupplementet publicerades i nr 7/2014. Klienters och behandlingspersonals beskrivningar av förändringsprocesser i samband med behandling för missbruksproblem. Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd Författaranvisningar och bedömningssystem NUMMER 37 Innehåll Ledare av Hans Swärd Chefer och ledare i socialt arbete av Tommy Lundström och Emelie Shanks Om hur ändrade organisatoriska villkor och nya ledarskapsteorier kan påverka yrkesrollen. Behandlingens mekanismer av Lisa Skogens, Ninive von Greiff Vi pratar ofta om hur det sociala arbetet påverkas av New Public Management. Vilken roll har cheferna fått? Och vad hjälper egentligen en missbrukare? A 24 socionomen 3.2015 16 socionomen 6.2015 rtiklarna i årets första forskningssupplement ger oss inblickar i några aktuella frågor inom socialt arbete. Den första handlar om vilken betydelse ledarskap och chefskap har i det sociala arbetets praktik. Författarna tar sin utgångspunkt i de stora förändringar som skett inom den offentliga sektorn sedan 1980-talet. Den offentliga förvaltningen ansågs då som ineffektiv och genom politiska beslut har det skett en uppluckring av monopolet för produktion av sociala tjänster och möjligheter till friare organisationsformer. De politiska styrformerna har förändrats mot en ökad ekonomistyrning, prestationsmätningar och införandet av marknadsliknande system i serviceproduktionen. Förändringen av den offentliga sektorn har gått under samlingsbeteckningen New Public Management (NPM). Styrningen skulle utgå ifrån ekonomiska faktorer och förklaringsmodeller och verksamheten skulle evidensbaseras. Frågor som behandlas i den första artikeln är vilken roll cheferna i socialt arbete har fått för att uppfylla de nya strävandena och organisationernas mål. Har cheferna fått större makt och vilken betydelse har detta i så fall? Behöver det sociala arbetet en ny ledarskapsteori? Den andra artikeln belyser frågan om hur man ska kunna åstadkomma en positiv förändring för människor som genomgår behandling för sina missbruksproblem och vilka faktorer som är verksamma i behandlingsprocessen. Artikeln bygger dels på intervjuer med klienter som utifrån sina problem genomgått en positiv behandling och om hur de uppfattar behandlingsprocessen. Dels bygger artikeln på intervjuer med behandlingspersonal. Författarna sammanfattar en rad behandlingskomponenter som framhålls som centrala för ett lyckat behandlingsresultat och som kan förstärka en positiv utveckling. Som vanligt presenteras också några nyheter från fält och forskning. Trevlig läsning och hoppas att du ska finna texterna i detta forskningssupplement stimulerande, lärorika och läsvärda. Redaktör 3.2015 socionomen 25 Författaranvisningar och bedömningssystem Aktuella debattfrågor Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd I den här artikeln problematiseras principen om barnets bästa utifrån att principen innefattar både en omsorgslogik och en rättslig logik. Här analyseras hur dessa logiker teoretiskt har kopplats samman med andra normativa begrepp och perspektiv relaterade till barnets bästa och socialtjänstens arbete, som till exempel skydd, rättigheter, objektsyn och subjektsyn på barn. I artikeln visas och diskuteras hur en kombination av begrepp och perspektiv hämtade från de skilda logikerna kan bidra till att förstå problematiska tolkningar av barnets bästa i praktiken. NUMMER 38 Innehåll Ledare av Hans Swärd Familjehemsvård i granskningssamhället av Marie Sallnäs och Stefan Wiklund Allt fler samhällsinstitutioner har som uppgift att granska andra samhällsinstitutioner. Som granskningsobjekt skiljer sig familjehem i viktiga avseenden från andra välfärdstjänster. Vi belyser hur ansvaret för barns förhållanden i familjehem tar sig uttryck i det samtida granskningssamhället. Vi behandlar dels formerna för socialtjänstens uppföljning av placeringar, dels hur vanligt det är att man i kommunerna får kännedom om misstänkta missförhållanden för barn i familjehem. Social barnavård i fokus Artiklarna i detta forskningssupplement handlar om den sociala barnavården, en verksamhet som står högt på samhällets agenda nu. I 16 socionomen 1.2016 slutet av juni 2015 lämnade regeringens särskilda utredare Håkan Ceder, som haft uppdraget att se över lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), sitt förslag till barnminister Åsa Regnér. Enligt förslaget bör nuvarande LVU upphöra och ersätts av en ny lag som ställer högre krav på vårdens utformning och stärker rättssäkerheten för de omhändertagna. Innan placering ska de ha rätt till hälsounderökning och stödet till dem som lämnar vården för ett vuxenliv ska bli bättre och gälla tills den unge fyller 22 år. Bland förslagen märks också att statliga medel bör utgå för att utveckla arbetssätt och metoder i arbetet med barn och unga. I sommar har det också kommit propåer från regeringen om hur Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ska arbeta mer förebyggande, effektivisera tillsynen och korta handläggningstiderna. IVO inrättades den 1 juni 2013 och tog över viss tillståndsverksamhet från Socialstyrelsen. Efter uppmärksamheten omkring den sociala barnavårdens sätt att hantera anmälningar och besätta vakanser beslöt regeringen 2014 att tillsätta en nationell samordnare med uppdrag att stärka och stödja socialtjänsten i arbetet med den sociala barn- och ungdomsvården. Uppmärksamheten av den sociala barnavården har bland annat att göra med den så kallade Vanvårdsutredningen som visade att ett stort antal barn och ungdomar i fosterhem och på institution hade utsatts för övergrepp eller försummelser. Om den sociala barnavården skall klara att tillgodose ”barnets bästa” krävs också forskning. Den första artikeln i detta nummer handlar om hur granskningen av barns förhållanden i familjehem tar sig uttryck och hur vanligt det är att kommunerna känner till missförhållanden i familjehem. Författare är Marie Sallnäs och Stefan Wiklund. Den andra artikeln är författad av Lina Ponnert som problematiserar principen om ”barnets bästa” som är en grundbult i den sociala barnavården. Trevlig läsning. Användningen av manualbaserade interventioner tillmäts en central funktion i ansträngningarna att evidensbasera det svenska sociala arbetet. Artikeln behandlar införandet av ett manualbaserat behandlingsprogram i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Resultaten pekar på en ambivalens bland respondenterna i relation till evidensbegreppet, vilket delvis kan tas som intäkt för att program med osäker kvalitet har möjlighet att nå en relativt hög praktisk status. Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd Redaktör 6.2015 socionomen 17 Författaranvisningar och bedömningssystem Här får vi veta mer om den starka expansionen ADHD-diagnosen genomgått och dess ojämna spridning i olika sociala grupper, regioner och länder. Vad innebär det för socialt arbete? Vi får också veta mer om förutsättningarna för en evidensbasering av det svenska sociala arbetet. I det första numret av Socionomens forskningssupplement 2016 presenteras två artiklar som handlar om mycket aktuella fenomen inom dagens socialtjänst. Den första artikeln är författad av professor Tommy Lundström, Stockholms universitet, och handlar om den snabba ökningen av ADHD-diagnoserna i Sverige och vad utvecklingen har för konsekvenser främst för den sociala barnavårdens klienter som antingen har kontakt med öppenvården eller är placerade i dygnsvård som familjehem eller institutionsvård. Han behandlar också vad utvecklingen kan betyda för socialt arbete i stort. ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) anses vara en funktionsnedsättning som innebär att de som blir diagnostiserade visar hyperaktivitet och har svårigheter att koncentrera sig eller hämma sina impulser. Men det finns många vetenskapliga kontroverser om orsaker och behandling av fenomenet. Lundström går igenom kunskapsläget om ADHD både internationellt och nationellt och behandlar etiska frågor och praktiska implikationer. Den andra artikeln är författad av FD Hugo Stranz och professor Åke Bergmark, även de verksamma vid Stockholms universitet. Artikeln bygger på intervjuer med socialarbetare vid ett socialkontor i Stockholm som arbetar med våldsutövande män och använder det manualbaserade programmet Caring Dads som har till syfte att förbättra faderskapet för de män som deltar i programmet. Programmet har varit i bruk sedan början av 2000-talet och fokuserar på hur männen ska ta ansvar för sitt beteende i förhållande till barnet, men innehåller också moment av säkerhetsplanering för barnets mödrar. I studien vill författarna ta reda på hur de intervjuade socialarbetarna upplever arbetet med programmet och hur de förhåller sig till den evidensbaserade praktiken i allmänhet. Som vanligt innehåller supplementet också nyheter och utvecklingstendenser inom fält och forskning. Bland annat gratuleras socionomen och författaren Susanna Alakoski som utsågs till filosofie hedersdoktor vid Malmö högskola i oktober 2015. Trevlig läsning Redaktör 1.2016 socionomen 17 Författaranvisningar och bedömningssystem 18 socionomen 6.2016 ADHDexplosion evidens och Vid evidensens gränser av Gunilla Fahlström, Lina Leander, Alexandra Snellman & Elizabeth Åhsberg Sammanställningar av forskning kan spela en viktig roll då insatser inte alltid ingår i befintliga riktlinjer eller vägledningar. Systematiska översikter som sammanställer forskning om en specifik fråga är en typ av kunskapsunderlag som inte innehåller rekommendationer, utan användaren själv avgör om och hur kunskapen tas i anspråk. Författarna beskriver evidensstyrkan för fem relevanta äldreomsorgsinsatser samt diskuterar resultatens innebörd och handlingsmöjligheter för praktiken. Nytt från Fält och Forskning av Hans Swärd