Forskningssupplement 40 1
Mindre erfaren - mer utsatt? Nyexaminerade och me
r erfarna socialsekreterares beskrivningar av sina arbetsvillkor 2003 och 2014 PIA THAM TITEL: Socionom, fil dr i socialt arbete. BAKGRUND: Forskare vid Akademin för hälsa och arbetsliv, Avdelningen för socialt arbete och psykologi, Högskolan i Gävle e-post: Pia.Tham@hig.se DET RÅDER IDAG KNAPPAST någon tvekan om att socialsekreterare ofta arbetar under ansträngande förhållanden. Höga krav liksom hög personalomsättning och rekryteringsproblem har under många år rapporterats internationellt (Mor Barak et al.,2001; 2006; Lloyd et al.,2002; Zlotnik et. al.,2005; de Panfilis & Zlotnik, 2008; Meagher et al.,2009; Webb & Carpenter, 2012; Travis et al.,2016) och på senare år allt mer även i Sverige och övriga Norden (Meeuwisse et al.,2011; Aronsson et al.,2014; Blomberg et al.,2015; Mänttäri-van der Kuip,2014). I Storbritannien har situationen för nyexaminerade socialarbetare särskilt uppmärksammats, såväl avseende hur väl förberedda de är för utmaningar i arbetslivet (Orme et al.,2009; Bates et al.,2010; Jack & Donnellan, 2010) som utifrån hur introduktionen till yrket sker (Moriarty et.al.,2011; Hussein et al.,2014; Carpenter et al.,2015). Även i nordiska studier har frågan om hur väl utbildningen förbereder socialarbetare inför yrkeslivet uppmärksammats på senare år (Frost et al., 2013; Pösö & Forsman, 2013; Tham & Lynch, 2014). Den här studien baseras på en uppföljning år 2014 av en enkätundersökning som genomfördes 2003 bland socialsekreterare som arbetade med utredningar av barn och unga i Stockholms län. Syftet är att undersöka hur arbetsvillkoren för 20 socionomen 6.2016 socialsekreterare som arbetar med dessa frågor i de tidigare undersökta områdena har utvecklats under de elva år som passerat. Den övergripande frågeställningen är: Hur beskriver socialsekreterare som arbetat 0-1 år, 1-3 år, 3-10 år samt mer än 10 år i yrket år 2014 jämfört med 2003 a) arbetets innehåll b) arbetskrav, kontroll av beslut, rollkonflikter och rolltydlighet c) förekomst av hot och våld samt mobbing och trakasserier d) avsikt att söka nytt arbete eller byta yrke samt e) sin psykiska hälsa? Med arbetets innehåll avses här vilka arbetsuppgifter socialsekreterarna uppger sig ha, dvs. om de utöver utredningsarbetet även arbetar med uppföljning, råd och stöd, behandling, förebyggande och/eller uppsökande samt hur stor del av arbetstiden som ägnas till direktkontakter med klienter. Arbetskrav, kontroll av beslut, rollkonflikter och rolltydlighet undersöks med skalor ur QPS Nordic (Dallner et al., 2000). Psykisk hälsa mäts genom GHQ12 (Goldberg, 1978; Banks, 1980) samt genom delskalan emotionell utmattning ur Maslach Burnout Index (MBI) (Maslach, 1976). METOD OCH MATERIAL Urval Hälften av stadsdelarna och kommunerna i Stockholms län ingår. Urvalet, som gjordes inför den första datainsamlingen 2003 och som även