Forskningssupplement 40 1
Vid evidensens gränser - ett hanterbart dilemma Ä
ldreomsorg och evidensstyrka GUNILLA FAHLSTRÖM TITEL: Socionom, dr med vet BAKGRUND: SBU gunilla.fahlstrom@sbu.se SJUKA OCH SKÖRA ÄLDRE PERSONER behöver omfattande omsorgsinsatser. Den höga medellivslängden i Sverige, 83,7 år för kvinnor och 80,1 år för män (http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/ Artiklar/Mans-medellivslangd-for-forsta-gangen-over-80-ar/) är en samhällelig framgång, men problemen med skörhet och sjukdom kvarstår. Hur detta tas om hand angår samhället i stort – de sjuka och sköra äldre, de som är anhöriga liksom de som arbetar i vård och omsorg. Behovet av bästa möjliga kunskap om insatser inom vård och omsorg är stort för både praktiker och beslutsfattare. Sammanställningar av forskning kan spela en viktig roll då insatser inte alltid beskrivs i befintliga riktlinjer eller vägledningar. Socialtjänstlagens krav på att insatser ska hålla god kvalitet liksom den tydliga betoningen av kunskapsstyrning (Socialstyrelsen, 2015a) inom området under senare tid gör evidens, dvs. det vetenskapliga stödet för en insats, till mer än ett separat sidospår. Inom ramen för ett regeringsuppdrag tillsamLINA LEANDER TITEL: fil dr BAKGRUND: SBU lina.leander@sbu.se mans med SBU om ökad kunskap om insatser för de mest sjuka äldre har fem systematiska översikter gjorts vid Socialstyrelsen under åren 20122015 (anm. numer publicerade vid SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering; SBU, 2012a, SBU, 2014a-c, SBU, 2015). Befintlig forskning om några relevanta insatser i svensk äldreomsorg har sammanställts och effekternas 36 socionomen 6.2016 evidensstyrka har graderats. I denna artikel presenteras dessa resultat samt hur användbarheten av resultat och budskap från systematiska översikter kan ökas. Förutsättningar för god omsorg Socialtjänstlagen, som reglerar omsorg om sjuka och sköra äldre, anger att insatser ska hålla god kvalitet. Begreppet kvalitet definieras inte, men kvaliteten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras (3 kap.§ 3 socialtjänstlagen). Lagen talar dock inte explicit om evidens. Meningsfullhet är ett centralt värde (5 kap. 4§ andra stycket SFS 2001:453) där sociala aktiviteter kan vara ett sätt att skapa meningsfullhet för äldre personer. Ett nyare krav i socialtjänstlagen handlar om lokal kunskapsproduktion och nationella kvalitetsregister finns också för äldreområdet, t.ex. Senior alert (Edvinsson m.fl., 2015). Mätning, exempelvis förekomst av fall och undernäring, har således trätt in i den kommunala äldreomsorgens vardag vars vetenskapliga tradition får betraktas som tämligen ny. Omsorgspersonalen ska ha lämplig utbildning och erfarenhet, 3 kap. 3§ (2001:453) och i äldreomsorgen verkar flera yrkesgrupper varav undersköterskorna är den största. Sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster arbetar med insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen.