Tidningen Energi, nr 7/2018 1
Inget är längre självklart – Det har smugit in si
g en tveksamhet i kraftvärmens framtid, men det borde inte vara så. I ett elsystem som Sveriges med ökande andel väderberoende elproduktion har kraftvärme sin givna plats. Det menar John Johnsson på konsultföretaget Profu. – Tidigare var det mer eller mindre en självklarhet att investera i kraftvärme när ny värmekapacitet för baslast behövdes eller när kraftvärmeverk behövde förnyas. Det är inte så längre och orsaken är främst bristande lönsamhet. Elpriset är lågt och kostnaderna för biobränsle, som många kraftvärmeverk använder, är för högt i förhållande till elpriset. Tveksamheten märks också i statistiken. Eldningssäsongen 2010/2011 var ”alltimehigh” för kraftvärme med en produktion på drygt 12 TWh. Sedan dess har trenden varit negativ och 2016 producerades cirka 9 TWh. För få timmar – Timmarna med tillräckligt högt elpris har helt enkelt varit för få för att det ska löna sig att köra kraftvärmeverken mer. Bilden är inte ljus just nu för kraftvärmen som elmarknaden fungerar. Effekt som kraftvärme kan garantera värderas nästan inte alls. Alla intäkter, el och elcertifikat, kommer från producerad el och med rådande marknadsförutsättningar blir det få timmar som det lönar sig med kraftvärme. – I en framtid kan det dock löna sig bättre i ett system som innehåller allt mer vind och sol och där kärnkraften är helt eller delvis avvecklad, säger John Johnsson. Som elproduktionen ser ut nu pressar kärnkraft och ny och tillkommande vindkraft elpriset till så låga nivåer att det blir för få timmar där kraftvärmen lönar sig. Till år 2040 måste så gott som ”I en framtid kan det bli en mycket ansträngd effektsituation som kan resultera i extrema elpriser” på kort sikt, men det långsiktiga ansvaret saknas. – I en framtid kan det bli en mycket ansträngd effektsituation som kan resultera i extrema elpriser, och i förlängningen bortkopplingar av kunder samt att omöjliggöra anslutning av nya industrikunder. Vi är dock inte där ännu. – I en framtid med mer elproduktion från vind och sol och med en liten andel kärnkraft, kan kraftvärmen bli mer lönsam, säger John Johnsson. Effekt ingen ny fråga Effektdiskussionen är inte ny och har funnits så länge man haft ett elsystem. Med nuvarande produktions mix klarar man effekten genom en kombination av reglerad vattenkraft, kraftvärme, kondenskraft och om störningar skulle inträffa gasturbiner. Detta system är också från tiden innan avregleringen 1996 och har fungerat bra. hela beståndet av kraftvärme i Sverige förnyas på något sätt. Frågan är om energiföretagen är beredda att satsa. Istället kanske man väljer att lägga kraftvärmeverken i malpåse och prioritera värmeproduktion i stället. För att få upp intresset kan en lösning vara någon form av effektersättning. Det finns idag ingen som har det långsiktiga ansvaret för att effektbalansen för el ska gå ihop. Svenska kraftnät har ansvar I ett system som Sverige är på väg att få, med mycket vindkraft och solenergi, avställda kärn och kondenskraftverk kommer ställa andra krav på reglering av både effekt och energi. Det handlar om att även kunna klara reglering av effekt under medellånga perioder, såsom en vecka eller till och med en månad. Dagens system är uppbyggt för att reglera för årstider och kortare perioder med högeffektbehov. Ett högtryck under vintern, som Nr 7 2018 Tidningen ENERGI 41