TIDNINGEN TILLVÄXT 1
MARKNAD Nya virkesmätningslagen omfattar biobräns
le ● Den 1 mars i år trädde den nya virkesmätningslagen i kraft. Syftet är att ge säljare och köpare likvärdiga möjligheter att bedöma om ersättningen för virket är rimlig. – Lagen ska öka tryggheten i virkesmätningen och bidra till en trovärdig och väl fungerande virkesmarknad, säger Christoffer Andersson, handläggare på Skogsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för virkesmätningslagen. Alla företag som utför virkesmätning ska anmäla det till Skogsstyrelsen. Det som är nytt i den nya lagen är att nu regleras även mätning av energisortiment och lövtimmer vid försäljning. Tidigare har endast mätning av barrtimmer och massaved omfattats av lagen. – De nya reglerna gör handeln med biobränsle tydligare och kan öka samhällets användning av förnybar energi, säger Christoffer Andersson. Höga priser på stadsnära skogar ● Priserna på skogs- och lantbruksfastigheter har stigit i söder och sjunkit i norr. Det visar NAI Svefas årliga rapport ”Svensk fastighetsmarknad fokus skog” som kom i juni. – Priserna i de starkaste regionerna drar iväg, säger Paul Nord, Affärsområdeschef Skog och Lantbruk på Nai Svefa. Han berättar att regioner med handla mat” mindre grönsaker i år. Dels är vi för dåliga på att veta hur vi ska använda grön saker i matlagningen, dels ville vi ha utrymme för att handla grön saker på de lokala skördemarknaderna, som det finns gott om i Umeå. Vad tycker du om MinFarm? – Det känns bra att en större del av pengarna går direkt till bonden. Det borde finnas fler företag som MinFarm, företag som man kan känna att man är ett fan av. Fler företag som verkligen gör skillnad och skapar ett mer hållbart samhälle. n höga, accelererande priser på skogsoch lantbruksfastigheter är områden i Sverige där det bor mycket folk. – På skogsfastigheter ligger rekordpriset i Sverige nu på 600 kronor per kubikmeter i de starkaste områdena. Paul Nord berättar att priset på skogsfastigheter inom tätortsregionerna inte längre är kopplat till produktionen utan är drivet av andra saker. – En köpare vill till exempel ha närhet till sin skog. Den hårda konkurrensen om att få köpa skog i områden där det bor mycket folk driver upp priset. Det här är en accelererande trend som vi har sett under de senaste 10–15 åren, säger Paul Nord. På åkermark är det däremot fortfarande produktionsförutsättningarna som avgör priserna och de högsta priserna finns i Skåne. – Den senaste toppnoteringen ligger på strax över 400 000 kronor per hektar, säger Paul Nord. Tillväxt 13 Låg ränta i ett år till KOMMENTAR VÅREN VAR SPÄNNANDE ur ett finansiellt perspektiv. Riksbanken sänkte styrräntan till negativ och dessutom lanserades ytterligare stimulansåtgärder där köp av statsobligationer stod högst på agendan. Syftet med det var att få ned räntor med längre löptider. Svensk realekonomi å andra sidan växte på i god takt och gör det alltjämt, den ekonomiska tillväxten förväntas bli tre procent i år. Så varför har vi negativ ränta? OM VI BACKAR tillbaka lite så påbörjade den europeiska centralbanken i mars månad köp av statsobligationer i massiv skala motsvarande cirka 60 miljarder euro per månad. Enligt plan ska det fortsätta fram till och med oktober 2016. Riksbanken fruktar att ECBs åtgärder kommer att försvaga euron mot kronan vilket skulle sätta käppar i hjulet för Riksbankens strävan att få upp inflationen då priser på importerade varor riskerar att sjunka ytterligare. För att motverka ett sådant förlopp köper Riksbanken svenska statspapper. Det är i stor utsträckning relativspelet mellan centralbankerna som nu påverkar valutakursen. UNDER TRE ÅRS tid har den importerade inflationen överraskat på nedsidan drivet av en stark kronkurs. Så ledordet på Riksbanken är inte längre den svenska arbetsmarknaden utan inflation, inflation, inflation. Vår syn är att Riksbanken kommer att behålla den låga räntan fram till juli 2016 då reporäntan återvänder till noll. Inflationen har då vänt uppåt och förväntas nå inflationsmålet på två procent i god tid innan löneavtalsförhandlingarna påbörjas under nästa år. Reporäntan kommer att ligga på fortsatt låga nivåer under hela vår prognosperiod. Så hur påverkas räntor med lång löptid i detta lågräntescenario? Räntorna i USA drivs av starkare arbetsmarknad i kombination med en starkare lönetillväxt än i både Tyskland och Sverige. De långa räntorna ska spegla korträntor samt inflation och med låga inflationsförväntningar ser vi att svenska räntor med lång löptid kommer att vara fortsatt nedtryckta. HELENA TRYGG Makroekonom Handelsbanken hetr01@handelsbanken.se FOTO: SAMUEL PETTERSSON/MINFARM