Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svenska filmfavoriter
Svensk Jakt Naturligt vis NATURLIGT VIS Jägare deb
atterar ofta om jakt efter stora trofédjur är bra eller dåligt för en viltstam. Ska man skjuta en pinntjur – eller lägga fokus på att fälla handjur när de står på eller just passerat toppen av sin karriär? Troféjaktens vara eller inte vara TEXT JONAS MALMSTEN T 56 roféjakt är tänkt som ett sätt att ta bort ett djur som nått eller just passerat kapital ålder. Troféjakten har genom århundraden varit ett privilegium för kungahus, adel och välbeställda. Dagens goda svenska viltstammar gör att jagande kvinnor och män i Sverige någon gång i livet kan få möjlighet att fälla ett djur med en stor och vacker trofé. När handjuret väl passerat toppen brukar döden vara ganska nära förestående. Ur ett biologiskt perspektiv kan man tänka sig att djuren på vägen dit, och under sin sista säsong, fått möjlighet att para sig och sprida sina gener till avkomma i form av vildsvins kultingar, kid eller kalvar. Freda handjuren Men i praktiken verkar det vara vanligare att fälla en stor andel unga handjur och freda de flesta kapitala djur. Tanken är att de få kapitala som finns, och i förekommande fall handjur på retur, ska sköta reproduktion en i stammen. Områden med förekomst av dovoch kronvilt lägger ofta fokus på att fälla spetshjortar och freda alla handjur större än spets. Ibland verkar man planera för återväxt i kategorin äldre handjur. Dessutom skiljer det sig mellan arterna ur ett jägarperspektiv. Man gratuleras för en fälld troféråbock eller stor vildsvinsgalt, men bannas ibland för en fälld kapital älgtjur. Varför denna inkonsekvens? Och vilken effekt kan denna väg få, vilka argument finns det för och emot att fälla stora och gamla handjur? Det är oftast de största och starkaste djuren, som har störst vapen (betar, horn) som får reproducera sig, medan yngre eller riktigt gamla får stå tillbaka. I förvaltade stammar är det i huvudsak jägarna som reglerar hur stammens åldersoch könsfördelning ser ut, alltså även vilka handjur som får stå för reproduktion en. Påverkar stammen positivt Hos haremsbildande eller ”flerparande” djur som hjortar påverkas reproduktionen positivt av att det finns gott om handjur i kapital ålder. Nr 10 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Svensk jakt testar
Svensk Jakt Jägartips
Svensk Jakt Tjäderjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Jakthunden
Svensk Jakt Porträttet
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rådjur
Svensk Jakt Från läsarna
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt oktober
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer