Svensk Jakt Chefredaktören
Svensk Jakt Jaktresan i Sverige
Svensk Jakt Ögonblicket
Svensk Jakt Opinion
Svensk Jakt Riksnyheter
Svensk Jakt Älgjakt
Svensk Jakt Forskning för jägare
Svensk Jakt I backspegeln
Svensk Jakt Svenska filmfavoriter
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Svensk jakt testar
Svensk Jakt Jägartips
Svensk Jakt Tjäderjakt
Svensk Jakt Naturligt vis
Svensk Jakt Troféer
Svensk Jakt Duellen
Svensk Jakt Jakthunden
JAKTHUNDEN Camilla Andersson och Dahn Ahlström me
d Tånie och Torleif Nilsson med Chewie. Båda hundarna kommer från kenneln Sub Terram. ”Kommer det 15–20 centimeter blötsnö är det kört, så säsongen kan bli kort.” ”RASEN SKADAS INTE AV NYA JAKTFORMER” Nej, en hundras behöver inte bli sämre för att den används för andra uppgifter än vad den primärt avlats för. Det menar en av dem som jobbat längst i landet med uppfödning av borderterrier för jakt såväl under som ovan jord. Tomas Larsson är mångårig jaktprovsdomare vid grytjaktprov och driver sedan 40 år, tillsammans med sin fru Ulla, Ottercaps kennel. – Grunden för den här rasen är jaktmotorn. Jag har haft bordrar som varit helt fantastiska grythundar och samtidigt drivit hur bra som helst med skall ovan jord. De klarar båda sakerna utan problem. – Att hundarna skulle bli för lösa i skallet om de används mycket ovan jord eller avlas på den egenskapen tror jag inte på. Tänk på tysk jaktterrier och tax som ju är grythundar, men samtidigt kan driva med skall ovan jord i timvis. Tomas Larsson anser att storleken på terrierraserna är ett större problem. Hanhundarna blir ibland för stora för att kunna jobba effektivt i gryt. Helst bör de inte väga mer än sex–åtta kilo. Han påminner om att alla terrierraser numera får starta i de jaktprov som gäller för tysk jaktterrier, alltså även på drevjaktsprov. Precis som många andra betonar Tomas Larsson vikten av att välja en borderterriervalp med rätt bakgrund. Ska du jaga med din tilltänkta valp både ovan och under jord bör du förvissa dig om att båda föräldrarna har just dessa förmågor. 86 hon har kontakt med dem. Som mest kanske hon håller i med skall någon kilometer eller så. Hemgången till föraren är alltid klockren. Vi får också reda på att Tånie är bra på att hantera vildsvinen; hon går inte för nära och håller sig alltid bakom eller vid sidan av dem. Allt för att undvika skador om en plötslig attack skulle komma. Hon har hittills heller aldrig blivit skadad under jakterna. Skyddsväst bär hunden aldrig, något Camilla och Dahn föredrar eftersom de anser att hunden blir snabbare och rörligare utan skyddsväst. Från gränslandet Rasen borderterrier kommer ursprungligen från gränstrakterna mellan England och Skottland. Därav namnet border, som ju betyder gräns på svenska. I dessa trakter har hunden använts länge vid grytjakt på räv men också vid jakt på annat vilt som grävling, utter, kanin och råtta. De egenskaper som krävs för detta finns fortfarande kvar; de flesta av våra dagars borderterrier har rovdjursskärpa och intresse för jakt. Rasklubben Borderterriersällskapet bekräftar att intresset för att använda dessa hundar som vildsvinshundar ökat under de senaste åren. Totalt nyregistreras ungefär 400 borderterriervalpar varje år – flertalet av dessa används dock enbart som sällskapshundar. Dahn öppnar grindarna till hundburen i bagageutrymmet och lyfter ut sin strävhåriga jaktkamrat. Han säger: – Det här med att borderterrier ofta används som renodlade sällskaps hundar måste du se upp med om du ska använda din hund till jakt. Min rekommendation till jägare är att alltid välja valp från meriterade föräldrar. Och de bör ha jagat aktivt på det sätt du har tänkt dig använda din hund. För- och nackdelar – En bra tumregel är att en border som fungerar bra under jord, alltså som grythund, ofta också fungerar lika bra ovan jord som kortdrivare eller stöthund. Medan det inte nödvändigtvis alltid behöver vara tvärtom. Finns det några nackdelar med rasen som man bör tänka på? Camilla svarar samtidigt som hon spänner på Tånie gps-halsbandet: – Ja, djup snö är ju ingen höjdare för så här kortbenta hundar. Kommer det 15–20 centimeter blötsnö är det kört, så säsongen kan bli kort. Sedan fungerar inte rasen så bra på stora mark er där vilttillgången är gles. – Man bör även se upp med vassrika områden där vildsvinen vill gå ut. Borderterrier är ju rätt små och orkar inte alltid trycka undan vasstråna, något vildsvinen gör utan problem. Så där kan skaderisken öka. Camilla och Dahn ville alltså ha en allroundhund, men de är noga med att jaga en sak i taget. I början av säsongen sysslar de enbart med ovanjordsjakt och uppmuntrar inte hunden att gå efter räv. Först under den hetaste rävjaktssäsongen – från februari och framåt – får Tånie ägna sig åt renodlad grytjakt. Den här strikta uppdelningen har hittills fungerat bra. Hunden verkar förstå vad det är som gäller. Bara en enda gång har hon gått under jord mitt under en drevjakt på vildsvin. Tånie tog sig själv ut ur grytet – men gps-västen blev kvar och fick grävas fram. Ej önskvärd egenskap En sak som bekymrar Dahn är att ett ökat antal jägare numera söker efter borderterriers som driver med skall även på slag som kanske är 10–15 minuter eller ännu äldre. Fördelen med hundar som skallar även på äldre spår är uppenbar; passkyttarna hör då hela tiden var drevet går och kan gå upp i skjutberedskap i god tid innan viltet dyker upp. – Jag tycker inte man ska ändra på de egenskaper en hund är avlad för. Då kan vi samtidigt få in andra egenskaper i rasen som inte är önskvärda. Vill du ha en hund som skallar på kalla slag eller som ställer viltet är det bättre att välja en annan ras än borderterrier, menar Dahn Ahlström. Till slut måste vi naturligtvis nämna något om hur det gick med dagens jakt. För visst blev det jakt när Tånie och hennes hundkompisar väl släpptes denna fina vinterdag. Under morgonen föll en sugga i 100-kilosklassen för en av passkyttarnas välriktade kulor, ett av två lika stora vildsvin som kom förbi hans pass. Under eftermiddagen gick också en hjort i backen och hundarna hade dessutom kontakt med två grupper av vildsvin som dock lyckades smita förbi passkyttarna helt oskadda. Jakten var en samjakt med grannjaktlaget så hela 18 jägare deltog i övningen, ett arrangemang som jägarna tror att de kommer upprepa. Vildsvinen håller nämligen gärna till i de täta granplanteringar som ligger precis vid gränsen mellan de två markerna. ‹‹‹ Nr 10 2018 SVENSK JAKT
Svensk Jakt Porträttet
Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor
Svensk Jakt Rådjur
Svensk Jakt Från läsarna
Svensk Jakt Hälgekrysset
Svensk Jakt Utrustning
Svensk Jakt Hälge
Svensk Jakt Vapen & skytte
Svensk Jakt Vapenutrustning
Svensk Jakt Frågor och svar om vapen
Svensk Jakt Fråga veterinären
Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet
Svensk Jakt Jaktbart vilt oktober
Svensk Jakt Soltider
Svensk Jakt Viltsmak
Svensk Jakt Redaktionen
Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten
Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland
Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg
Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro
Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland
Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland
Svensk Jakt Regionalt Sydost
Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne
Svensk Jakt Bernts betraktelser
Svensk Jakt Nästa nummer