TIDNINGEN TILLVÄXT 1
Del 3: Lantbruket På Wiggeby tar man emot grönsak
soch trädgårdsavfall från olika producenter i Stockholmsområdet. Det komposteras och blir ny jord. sedan i en stor värmetrumma för att bakterier ska dö. Kvar blir en förädlad råvara som till 90 procent köps av jordtillverkare. Resten gör Wiggeby jord av som saluförs till anläggare. Totalt hanterar Wiggeby 14 000– 15 000 ton hästgödsel och 3 000 ton grönsaksavfall per år. Av dessa hamnar 8 000 ton på de egna åkrarna. – Målet är att kunna få 50 procent av vårt fosforbehov i ett kretslopp från hästgödseln och täcka upp resten med handelsgödsel, berättar Håkan. lönar sig Företagets mål Vara lönsamt. Omsättningen ska växa med minst 5 procent per år. Varje anställd ska omsätta 3 miljoner. Företaget ska, efter alla kostnader, redovisa en vinst på minst 5 procent av omsättningen. Jobba med hållbar utveckling och dra nytta av ny teknik. Sikta på 100 procent fossilfritt bränsle till alla körningar inom några år. Leverera ett bra jobb och ha en hög servicegrad. Vara en attraktiv arbetsplats med varierade arbetsuppgifter. inte kan ta emot. Trädavfallet krossas och sorteras. En liten del används som biobränsle till gårdens uppvärmning och spannmålstork, resten säljs vidare. Gårdens återvinningsanläggning är cirka 3 hektar till ytan. Här återvinns även hästgödsel, grönsaks- och trädgårdsavfall som ståtar i olika komposthögar. Delar av gödseln hygieniseras 1997 Kyotoprotokollet antas av Sverige. Ett första steg att kvantifiera åtaganden för att nå målen i FN:s ramkonvention om klimatförändringar. Lag om kärnkraftsavveckling träder i kraft. Miljöskandal på Hallandsåsen vid byggandet av en järnvägstunnel. Kor i områFÖRETAGET HAR HÅRT fokus på en slimmad maskinpark. De två lastbilarna utnyttjas effektivt. En transporterar bland annat det egenodlade hästfodret som körs till kunder i hela Storstockholm och man försöker leverera hela lass. Den andra lastbilen kör med släp och hämtar containrar med hästgödsel. Totalt hyr gården ut cirka 50 containrar till stallar i och runt huvudstaden. Eftersom Teri Lee och Håkan inte har några egna barn vill de lämna över till någon som kan utveckla gården längs den väg som de själva har stakat ut. Sedan 2015 är därför Jonas Andersson, 34, och Jonas Östlund, 33, delägare. Jonas Andersson började jobba som 18-åring hos dem. ”En kille som brann för näringen och visade sig vara en mycket skicklig växtodlare.” Jonas Östlund är ansvarig för återvinningen och jordbearbetningen. Han råkar också var Håkans systerson. Men det var inte släktskapet som avgjorde delägarskapet, det var hans stora engagemang och kunnande. På sikt ska Teri Lee och Håkan minska sina ägarandelar. Håkan är fyllda 60 och vill dra sig tillbaka som ”dräng” och se hur gården utvecklas. – Målet är att helt släppa företaget, säger han. n det och även byggnadsarbetare i projektet uppvisar nervskador. Tätningsmedlet Rhoca Gil (akrylamid), som använts för att täta berget, har läckt ut till vattendrag i närheten. WWF prisar dem som skyddar vattendrag. WWF: Wiggeby är ett föredöme Teri Lee och Håkan Eriksson är föregångare i hållbarhet för konventionella jordbrukare, tycker Jan Wärnbäck, sakkunnig i jordbruksfrågor på Världsnaturfonden, WWF. Text Marianne Lindberg HAN ANSER ATT deras målmedvetna arbete med att bland annat att anlägga kantzoner och inte gödsla vid vattendrag är en av de viktigaste åtgärder som det svenska lantbruket måste jobba med. Andra viktiga åtgärder för det konventionella jordbruket är att inte använda växtskydd på hela fältet, till exempel nära vattendrag, och se till att ha blommande växter under hela säsongen så att pollinerarna gynnas, inte minst i det storskaliga jordbruket, där Jan Wärnbäck bara en gröda odlas åt gången. – I dag har man tagit bort diken och andra naturliga kantzoner som gynnar den biologiska mångfalden. Ett sätt är därför att skapa så kallade lärkrutor i fälten, en osådd 16–20 kvadratmeter stor kantzon, säger Jan Wärnbäck, som menar att EU:s jordbrukspolitik måste ändras så att hållbarhetsarbetet för biologisk mångfald belönas – inte hur stora arealer som brukas. n 1998 Agenda 21 antas för Östersjöområdet – Baltic 21. Skogsstyrelsen överlämnar en femårig rikstäckande in ventering av svenska biotoper med 40 000 nyckelbiotopindikatorer. 1999 En ny miljöbalk träder i kraft. Den ersätter 15 tidigare miljölagar. Tillväxt 23 FOTO: SHUTTERSTOCK