TIDNINGEN TILLVÄXT 1
Marknad Nytt om pengar i skogs- och lantbruksvärl
den ● Gräs och städer på jordbruksmarken ● Lönsamt med en bra skogsbruksplan ● Lantbruket behöver nytt kapital, säger LRF:s vd ● Vedförsäljningen påverkas av elpriset Mer gräs nu än för 50 år sedan När Tillväxt undersöker hur markanvändningen har förändrats under de senaste 50 åren visar det sig att större arealer numera är täckta med gräs och att vi odlar mindre spannmål. Text Tina Andersson Lantbruk DEN AREAL vi använder till åker eller bete har minskat lite grann sedan 1967. Samma år som Sverige gick över till högertrafik fanns cirka 3,3 miljoner hektar jordbruksmark i landet. I dag är den siffran nere nära 3,0 miljoner hektar, enligt Jordbruksverkets statistik. Minskningen beror till största delen på igenväxning i Norrland och södra Sveriges skogsbygder, där marken inte avkastar så mycket. En mindre del av åkermarkens försvinnande beror på exploatering. Då är det ofta bördig jord nära stora städer i Sydsverige som någon betalar höga priser för att få bygga på. – Man kan anta att det handlar om lönsamhet. En skillnad är att vid igenväxning har en lantbrukare bedömt att värdet är lågt utifrån ett jordbruksperspektiv. Vid exploatering har marken ett högre värde i exploateringssyfte, säger John Andersson, utredare vid Jordbruksverket. 6 Tillväxt Jordbruket under 200 år ● Jordbruksverket har statistik som sträcker sig tillbaka till 1799. I den kan man bland annat se att åkermarken nästan fördubblades mellan 1850 och 1920, från cirka 2 miljoner till knappt 4 miljoner hektar. Därefter har åkermarken minskat till dagens cirka 2,6 miljoner hektar. ● Ängsmarken har gjort en störtdykning i statistiken. På 1870-talet fanns 2 miljoner hektar ängsmark. 100 år senare var siffran mellan 200 000 och 300 000 hektar. I dag läggs betesmark och slåtteräng samman i statistiken och uppgår till cirka 450 000 hektar. KÄLLA: JORDBRUKSVERKET En allt större del av jordbruksmarken i Sverige är gräsbevuxen. Den består En annan skillnad är att igenvuxen mark kan återställas. Det går aldrig där man byggt vägar, industri och bostäder. VERKETS SENASTE rapport om exploatering av jordbruksmark visar att under perioden 2011–2015 växte cirka 27 000 hektar igen och 3 000 hektar gick till exploatering. Arealen som exploateras har legat ganska konstant på 3 000 hektar per femårsperiod under de senaste 20 åren. Även vad som växer på åkrarna John Andersson styrs i hög grad av ekonomin. Jordbruksverkets chefsekonom Harald Svensson förklarar att det finns en stor skillnad i politiken kring livsmedelsproduktionen då och nu. För 50 år sedan fanns ett gränsskydd av främst